På senare tid har jag lagt mig till med en märklig dygnsrytm. Sådant händer ju, men det konstiga är att den inte är märklig på det vanliga sättet, utan jag har på något sätt vridit dygnet några timmar bakåt, så att jag inte kan hålla mig vaken längre än till åtta på kvällen och vaknar framåt morgonnatten. Vårtrötthet?
Vad detta än beror på så är fenomenet praktiskt på sitt sätt, eftersom jag får en del "bonustid" på morgonkvisten. En annan lustig detalj är att detta sammanfaller med att mina arbetstider senarelagts, men det är också bara bra. På det här sättet får jag en massa saker gjorda före jobbet, medan jag fortfarande har en fungerande hjärna. Rekommenderas alltså.
I dag är jag dock inte det minsta trött (ännu), tvärtom full av energi efter en dag ute i friska luften, i simhallen och i bastun. Det var perfekt väder med ett par plusgrader, sol och perfekt skrinnanis. En vacker dag ska jag ännu lära mig skrinna så att jag inte bara behöver stå vid sidan av och titta på. Nu när jag är vuxen och inte längre lika rädd för att ramla.
Spännande, dygnsvändningar brukar ju ofta gå andra vägen. Förutom hos äldre människor då. =)
SvaraRaderaJa, det är nog åldern. Den tanken slog även mig när jag häromkvällen funderade hur jag skulle fördriva tiden, valet stod mellan att lägga patiens och att sticka sockor.
SvaraRaderaMen nog måst du nu träna på att hålla dig vaken till nio iaf så du kan hälsa på ett visst danslag ibland ;)
SvaraRadera...så att sen då du far på jobb fungerar inte din hjärna mer...? :) Eller är det jobbet och inga andra sysslor som tar död på den varje dag?
SvaraRaderaDet är nog jobbet som är mest effektivt på den punkten, jo. Och nu när jag tänker på saken så behöver jag inte hjärnan lika mycket när jag väl är där som när jag sitter hemma och planerar.
SvaraRadera