Påskprogram

Den här påsken hade vi bestämt oss för att gå på alla påskgudstjänsterna från torsdag till måndag, för att så att säga få hela berättelsen, med dramaturgin i rätt ordning. Det blev riktigt bra, även om jag hoppade över lördagens nattmässa för att jag var för trött. Dock var jag på Palmsöndagen, så det kanske jämnar ut sig. Vi fick sjunga en hel del (även om det ibland kändes som att det vara bara vi och kantorn som sjöng) och följa med i påskevangeliets ned- och uppgångar.

Men, om man får klaga, liiite mer kunde man nog våga ta ut svängarna och sikta på att göra allt av den dramatik som finns i påskberättelsen. Då kanske man skulle få lite fler deltagare också.

Fast hur det i praktiken skulle gå till, det får någon klokare än jag svara på.

Advent

Idag har jag varit i kyrkan och sjungit in adventstiden, tillsammans med väldigt många andra, det var mäktigt. Efter en stressig höst har jag lyckats varva ner inför julen. Jag läser texter om att advent är fastetid, tid för eftertanke och förberedelse för det som komma skall.

Jag har mycket att grubbla på för tillfället, och är tacksam att jag äntligen lärt mig göra rum i kalendern och prioritera enligt vad som är viktigt för mig istället för vad jag tror att jag borde bry mig om. Tänk att det tagit 33 år att lära mig lyssna på mig själv.

Eller, vem försöker jag lura, ju mer jag lär mig om mig själv och andra, desto mer inser jag att jag har kvar att lära.

Ha en fridfullt advent.

Utmaningen antagen

Någonstans läste jag om en bibelläsningsutmaning och tänkte att det kan jag ju göra, några verser varje dag i ett år. Det är ju allmänbildande, om inte annat. I början gick det trögt, men nu är jag ikapp för tillfället åtminstone, så här lagom till påsk. Får lite samma känsla som när jag såg Casablanca, att "aj ja, kommer det här uttrycket också härifrån? Och det här med?" Fascinerande.

Och en helt annan sak: jag har svårt för elektroniska kalendrar (bl.a. för att det tar såå mycket längre tid att skriva in något) men har så smått börjat lära mig använda googles version, för det finns ändå fördelar. Men tydligen får man inte slarva när man fyller i vart man ska: när jag skrivit in hvc (=hälsovårdscentralen) tycker google att jag ska bege mig till Hopkinsville-Christian County Airport. Helt logiskt. 

Mio, min Mio på Raseborgs sommarteater

Häromdagen såg vi Raseborgs sommarteaters uppsättning av Mio, min Mio, och det regnade bara lite. Det var en poetisk föreställning som plockat upp Astrid Lindgrens lite gammaldags och högstämda sagospråk på ett fint sätt, med upprepningar och överdrivna kontraster. Tant Edla och farbror Sixten är omänskligt barnfientliga, Mios fader konungen är en drömpappa i gyllene mantel och riddar Kato är svart som natten.

Kaffe på Sello

Idag har jag varit på äventyr åt hufvudstadshållet, på seminarium i det exotiska Alberga. Jag drack kaffe fast jag inte borde* och talade följaktligen alldeles för mycket, men om ens hälften av det var smart så var det väl en positiv sak.

Finncon

Min ursprungliga tanke var att rapportera från Finncon i Åbo medan det ännu var någorlunda aktuellt, men saker kom emellan som saker plägar göra, så ni får den nu i stället. Ber om ursäkt för avsaknaden av bilder, jag hade för trevligt för att komma mig för.

Skeptiska söndagsfunderingar

Råkade i förmiddags ratta in mig på Radio Vegas livsåskådningsprogram Svängrum, som den här veckan handlade om ateism och skepticism, och blev så intresserad att jag gick in på Yle-arenan för att lyssna på programmet från början.

Det här är saker som jag funderat på en hel del de senaste åren och jag är fortfarande inte på det klara med vad jag egentligen tycker om tänker om många av dessa frågor, men en sak som stör mig allt mer är att skeptikerna kallar sig just skeptiker. Jag har inget emot skeptikerrörelsen i sig, alla får tro vad de tror och de gör en hel del viktigt upplysningsarbete, men jag tycker att beteckningen är vilseledande. De så kallade skeptikerna är ju "bara" skeptiska mot allt utom vetenskap. Så vad ska man då kalla en person som är skeptisk mot precis allting, inklusive vetenskapens premisser?

Det finns förstås det fina ordet "agnostiker", men många uppfattar det som någon som "ännu inte bestämt sig" eller någon sorts flummig sökare som tror på "nåt" men inte vet vad detta "nåt" är. Nåja, det är klart att man alltid kan hitta på nya ord och definitioner, men vad jag egentligen var ute efter är att jag tror att alla skeptiker inte är så skeptiska som de verkar och som de kanske själva tror.

Sånt kan man fundera på en söndag som denna.