Ispromenad

Här är lite bilder från när vi gick på promenad på Stadsfjärden i onsdags:

Det var tur att vi bokade in detta program på veckans enda lediga eftermiddag, eftersom det antagligen var den sista fina vinterdagen och det är inte ens varje vinter isen är så bra att man bekvämt och tryggt kan gå ut på den. Men nu har vi gjort det också.

Skärgårdsstaden

Här bor jag:

Foto av H-E Nyman 

Första gången jag såg den här bilden blev jag lite paff, jag hade inte tänkt på hur mycket vatten och skärgård det faktiskt finns runt Ekenäs. Visst har jag varit ut med båt, men när man åker mellan holmarna är det som att vara inne i en labyrint och man får ingen uppfattning av helheten. 

Nytt år

Har inlett året med en lätt förkylning och en ordentlig utmattning och inte gjort särskilt mycket. Annat än vilat när jag inte varit på jobb. Men jag har nya utmaningar att ta itu med under våren, så jag hoppas att orken kommer tillbaka, åtminstone lite. Om inte annat så borde det bli lättare nu när det blir lite ljusare för varje dag.

Nyårslöften håller jag inte på med längre, men målsättningar kan man ju ha ändå. En sak jag skulle vilja är att läsa mera, en bok i veckan eller så. Och helst alla sorter: romaner och fakta, poesi och grafiska romaner, till nytta och till nöje. Måste bara ta mig tiden.

Och så ska jag dansa mer, men det blir inte så svårt för jag har dansat ovanligt lite det senaste halvåret. Det har varit en händelserik höst, inte underligt att jag är trött. Mest bra händelser, men i alla fall. Nu ser jag fram emot ett ganska händelselöst år.

Kanske jag också bloggar mer, men jag lovar som sagt ingenting.

Vår första julgran.

Bloggpaus, tydligen

Den här hösten har jag bloggat ovanligt lite, för att, ja, november. Behöver jag säga mer? Höstdepp och jobbstress. Men också för att jag gift mig, vilket ju är en bra sak som inneburit en del nya realiteter och nya funderingar. Så har jag ju en person här helt nära till hands som jag kan vädra mina tankar med, och därmed mindre behov av att blogga.

Men jag tänker inte sluta för det och lägga ner bloggen helt och hållet, jag bara pausar lite tills inspirationen kommer tillbaka.

Här går vi ut mot nya äventyr. Foto från Fotofabriken.

Mig gör det inget

Det är midsommarafton, kallt och regnigt. Jag har just inlett min korta semester som kanske inte blir mycket varmare än så här. Men det är okej. Jag har en hög med böcker.

Dessutom har midsommar inte betytt något särskilt för mig sedan jag var tillräckligt liten att tycka det var häftigt att sitta i ett fönster i Raseborgs slott och titta på midsommarstångsresningen och få en krans av svartvinbär och kräppapper. När jag blev större fick jag vara med och binda kransarna till stången i byn, som vi sedan dansade runt, men det var nu ett sommarjippo bland andra. Och ofta är ju vädret just så här. Men som sagt, det gör mig ingenting.

Glad midsommar!

Titta, den lever!

Här spirar våren för fullt! Åtminstone gjorde den det på vår balkong i går, i dag är det åter regn och blåst för hela slanten. Jag har ingenting emot vinter, men den här mellanårstiden som varken är vinter eller vår är lite tråkig.

Ansikten

Vi var på Faces Etnofestival igår, för att vi aldrig kommit iväg förut och för att det var sista gången (eller sen ändå inte? Vi fick lite motstridiga budskap under kvällen.) Det var mycket, mycket trevligt, förutom en incident med getingar men jag fick väl skylla mig själv som köpte plättar med sylt.

Nygamla hyllmetrar

Sedan jag flyttade till den här lägenheten för ett drygt år sedan har jag lidit av kronisk bokhyllsbrist. Trots att jag genomförde en ordentlig utrensning innan flytten har jag fortfarande ouppackade lådor både i förrådet och hos mina föräldrar. Jag har fått klara mig med en gammal fejk-Lundia på fyra och en halv hyllmeter, vilket inte är just någonting.

Grönt och sånt

Den här yuccapalmen som jag adopterade i höstas har tagit sig över förväntan bra, nu har den redan ett tredje skott på gång och fick gödning en månad i förväg för att orka med dem alla:

Så här mycket har det första skottet vuxit sedan i höstas.

Lykta

Fint va? Fick en lykta av pappa till julen, nu hänger den på balkongen och lyser upp det bedrövligt snölösa vintermörkret. Hade tänkt ta en bättre bild men har tydligen förlagt kameran. Idag skulle jag kunna ha program och träffa folk och så, men jag har haft så mycket program och folk den här julen att jag kom fram till att jag har större behov av tre dagars fullkomlig ensamhet just nu. Bara jag, några ljus och en hög med böcker.

Novemberkaktus

Idag firar vi novemberkaktusens dag här på bloggen, för alla som känner sig lite taggiga men ändå orkar blomma när det är som mörkast och dystrast.

Morgonsol

Jag gillar min utsikt allt mer, särskilt om morgnarna. Blir ibland senare än jag tänkt mig för att jag sitter så länge och beundrar morgonljuset och träden och fåglarna. Bilden ser inte lika magisk ut, men ni får föreställa er.

Så här såg det ut i november:

Det kunde nog vara vackert då också, särskilt när det var månljust, men så där i allmänhet så föredrar jag nog majversionen.

Titta titta!

Nog blir det grönt i år också, fast det tar lite tid.

Egentligen hade jag tänkt vårstäda lite idag, men när jag vaknade i morse kände jag mig inte riktigt på topp, om man säger så. Så i stället har jag

• Ätit gröt med smöröga, när det nu är helgdag och allt.
• Bryggt superte på vitt te med ingefära, rooibos med apelsin och två påsar kamomill. Det borde ju bota det mesta.
• Löst sudokun i Västis, blivit övermodig och börjat lösa också korsordet med bläckpenna. Vilket brukar straffa sig, så jag slutade innan det var för sent.
• Inrättat kontor åt mig i sängen eftersom jag lovat språkgranska min systers kandidatavhandling. Den är intressant läsning, men det är nog tur att jag har ett batteri av handböcker att slå i. Med andra ord är jag inte lika övermodig när det gäller min språkkänsla som när det gäller korsord, och bra så.

Av dessa är "Svenskt språkbruk" helt oumbärlig. Rekommenderas åt alla som är osäkra på prepositioner ibland, det vill säga de flesta. 

Upptäckter i skogen

Tog en skogspromenad och märkte att ett och annat ändrats sen jag var liten.

Det kan vara svårt att tro när man inte sett hur här såg ut innan att det här är en estetisk förbättring (på lite längre sikt). Förr var här mörk granskog med nästan ingen undervegetation, nu blir det ljus björkskog.

Också här växer vitsippor.

När min pappa var liten planterades den här skogen, när jag var liten kunde man ännu se över den från ett litet berg bredvid. Nu kan man se igenom den. En gång lyckades vi tappa bort oss på vägen mellan den tätare skogen i bakgrunden och platsen där jag står, det säger något om hur tätt det var, en ormbunksdjungel dessutom.

 

Det här berget var lagom stort att öva bergsklättring på för småfolk.

Utsikt från ett lite högre berg.

Den här sortens miljöer hoppas jag det aldrig blir lönsamt att avverka.

 

Upptäckter i gräsmattan

Fick något märkligt vårfnatt och gick ut och började kratta gräsmattorna, alldeles frivilligt. Det tror jag aldrig hänt förr. Mina föräldrars gård är alltså ett jordbruk med en trevlig blandning av trädgård och naturtomt, där stora delar sköter sig mer eller mindre själva bara man ser till att de inte växer igen alldeles. Och på gräsmattorna växer allt möjligt annat än gräs, ingen grön asfalt här inte.

Gullviva

Vinterrest

Smultron

Humla

 

Jag såg också en citronfjäril och en nyckelpiga, men de fastnade inte på bild.

Kirskål

Svartvinbär

Kummin

Så kan det gå

...när man ber mig sticka sockor av restgarn och använda min kreativitet. Mönstret är mer avancerat än jag provat på förut men det gick bra, och kunden verkade nöjd. Det här är alltså sockorna jag stickade och sålde inom Raseborgs tidsbank, till priset av tio stunder. Nu borde jag köpa någonting också.