Musikteatern 18 om Finska inbördeskriget

Igår var jag och tittade på Musikteatern 18 på Kulturhuset Karelia, den var verkligt bra och går ännu nästa helg om någon missat. Pjäsen handlar om två unga kvinnor i Finland före, under och efter brödrakriget 1918.

Hetta

Idag är det så hett ute så man kan bli tokig, över 30 grader i skuggan. Det hjälper inte ens att det blåser lite, för blåsten är också varm som om den kom från en värmefläkt. Min lägenhet, på sydsidan av ett stenhus i en sydsluttning, börjar också bli i varmaste laget, men ikväll far jag ut på landet, där jag inbillar mig att det är svalare. Det huset har åtminstone en norrsida mot skogen, ett flertal skuggalternativ utomhus och, i värsta fall, en sval källare.

Först ska jag i alla fall på sommarteater, medan det ännu finns chans. Jag vann två fribiljetter i en utlottning i våras och tänkte att det finns gott om tid att utnyttja dem på semestern, men nu är det redan sista veckan som pjäsen går så det var tur att mamma påminde mig. Tydligen är det fler än jag som är ute i sista minuten, för den är slutsåld både idag och i morgon, och då talar vi om Svenskfinlands största sommarteater med plats för över 1000 åskådare. Kritiken har varit blandad, men de flesta verkar ha tyckt om pjäsen så jag går dit med öppet sinne.

Mio, min Mio på Raseborgs sommarteater

Häromdagen såg vi Raseborgs sommarteaters uppsättning av Mio, min Mio, och det regnade bara lite. Det var en poetisk föreställning som plockat upp Astrid Lindgrens lite gammaldags och högstämda sagospråk på ett fint sätt, med upprepningar och överdrivna kontraster. Tant Edla och farbror Sixten är omänskligt barnfientliga, Mios fader konungen är en drömpappa i gyllene mantel och riddar Kato är svart som natten.