Hobby: räkna kläder

Jag tycker om att pyssla med mina kläder. Inte bara rent konkret byka och stryka och lappa och fixa, eller fundera vad jag ska ha på mig, eller handla kläder (det tycker jag ärligt talat minst om). Utan att hålla koll på vilka kläder jag har, vad som funkar ihop, vad jag borde skaffa till och vad som kunde rensas ut. Hur jag kunde optimera min garderob för att vara så välklädd som möjligt med så lite besvär, utgifter och miljöpåverkan som möjligt. Slow fashion, ni vet.

Kärt besvär

Jag hade inte räknat med att få moderskapsförpackningen (eller föräldralådan, som den borde heta) förrän om en månad ungefär, men den kom redan före påsk. Vilket passar bra, för under påsken hade jag tid att tvätta igenom, stryka och packa undan textilierna. För tvättas måste de, de luktar rätt fränt av kemikalier som jag gissar att är nödvändiga för att innehållet inte ska mögla i förvaringen. En hel del jobb, men att pyssla med små söta kläder hör till de roligare förberedelserna.

Ett litet berg med bebiskläder, inventerade och granskade i sömmarna.

Storstädning del 1: Förrådet

Jag gjorde ett första försök till storutrensning för ett par år sedan när vi först började försöka få barn, med målet att minska på lösöret rejält. Mitt resonemang gick som så, att om vi ska få plats med en tredje person plus tillbehör i en redan fullbelamrad tvåa, så ska en tredjedel av grejerna bort. Det låter väl logiskt? Hur det nu var så kom jag så smått igång men sedan gick luften ur och det blev på hälft, dock fick jag rensat så pass att jag uppskattar att det räcker om jag nu får bort en fjärdedel av det som blev kvar.

Det första jag gjorde var att köpa stödstrumpor

Det första jag gjorde när jag fick veta att jag väntar barn och efter en del planlöst surfande var att köpa stödstrumpor. Kanske det säger något om mig, kanske inte. Jag märkte snabbt att det finns hur mycket som helst man kan köpa när man är gravid (för att inte tala om sen när man har barn!), helt galna mängder. Men jag försöker låta bli. Vi har ändå begränsat med utrymme, begränsad ekonomi och lever på en begränsad planet.

Nytt försök att optimera garderoben

Jag har en kroniskt överstor garderob (ett problem jag inte är ensam om) och genom åren har jag testat olika metoder för att krympa den. Längre och kortare köpstopp på antingen alla kläder eller vissa kategorier har funkat sådär, slutresultatet blir att jag mest har slitna kläder. Utrensningar gör jag nu och då, men problemet är att jag är rädd för att göra mig av med för mycket och sedan inte ha råd att köpa nya kläder. Min klädbudget är på ca 600 euro i året, och eftersom jag vill köpa kvalitet och helst ekologiskt så räcker det inte till hemskt många plagg.

Somliga går med trasiga skor

I det här fallet beror det på att jag slarvat med att ta hand om mina skor. Har nu tre par söndriga skor varav ett par bortom räddning, inga hela som passar för årstiden. Lösningen: jag går med de sämsta medan de två andra är hos skomakaren. Men jag har lärt mig min läxa, det lönar sig att ta hand om skodonen så slipper man köpa nya varje år.

Mitt skobestånd består av:
1 par rejäla vinterkängor
1 par låga läderskor
1 par lätta sommarskor
1-2 par tossor
1-2 par finskor
2-3 par dansskor
1 par gummistövlar

Den uppsättningen har jag mer eller mindre kört med de senaste 10-15 åren och det är precis vad jag behöver, varken mer eller mindre. Eventuellt kunde samlingen ännu kompletteras med ett par slasktåliga stövletter om jag får syn på ett perfekt par, men i stort sett är jag nöjd. Tänk om jag kunde få lika bra koll på resten av garderoben.

Samtal om kläder och klädkonsumtion

Ikväll var jag och deltog i en diskussionskväll om hållbar klädkonsumtion på bibban, eftersom det är ett ämne som intresserar mig allt mer. Det var en del av en serie samtal som Emmaus ordnar. Elin Sandholm höll i trådarna och hon vet vad hon pratar om, jag kan varmt rekommendera hennes blogg Kläder & kvalitet som handlar om just hållbar klädkonsumtion, slow fashion och klädvård, där finns en massa användbara tips. Hon är också kläddesigner och säljer multifunktionella damkläder.

Tankar om modejournalistiken och dess tillkortakommanden

Läser som bäst Rinna Saramäkis bok Hyvän mielen vaatekaappi* och möttes av en svindlande tanke: tänk om modejournalistik skulle se ut som annan konsumentjournalistik. Tänk om modetidningar skulle recensera kläder med hänsyn till kvalitet, funktionalitet och utseende. I bästa fall ta upp också etiska och ekologiska aspekter. Typ "Dessa nya jeans av märket X håller färgen hyfsat bra vid tvätt och har synnerligen välgjorda nitar. Passar särskilt bra för den kurviga kvinnan, men har man dessutom långa ben är Y bättre". Hur skulle det påverka vårt förhållningssätt till kläder och mode? Hur skulle det påverka klädhandeln och -industrin? Förmodligen till det bättre.

Och vad beror det egentligen på, att det saknas seriösö, ambitiös konsumentjournalistik för just kläder?

*) Ungefär "Garderob för gott humör"

Kläder

Eftersom jag är en sifferknarkare på amatörnivå så har jag tagit mig vanan att en gång om året göra en garderobsinventering, dels för att hitta och rensa ut sådant som inte är något att ha men också för att kolla om jag har en vettig mängd kläder. Det har jag alltså inte. Helt utan att räkna efter så märks det på att det finns kläder i bottnen på lådorna som jag inte använt på flera år, för att jag helt enkelt aldrig kommer så långt ner.

Klänningsjakt med förhinder

Igår traskade jag nästan tjugo kilometer i jakt på brudklänning i Hufvudstaden, tillsammans med min syster/tärna. Framgången var begränsad eftersom de flesta ställen inte lät oss prova utan tidsbeställning (hur skulle vi veta det, ingen av oss har gift sig förut. Nästa gång far jag till Salo, där är det inte så noga). På ett ställe hade de tid med oss och jag provade ett par riktigt fina klänningar, som dock var lite över budget. Förundrades över att de flesta brudklänningar är ärmlösa, har aldrig tyckt att det är särskilt snyggt. Och så ska det tydligen vara spets i år, massor med spets. Inte för att jag har något emot spets, men jag undrar varför de inte kan ha lite mer variation i modeller och material. Ord som "enkel" och "minimalistisk" har ramlat ur brudklänningsmakarnas vokabulär.

Stövelvinter

Favoritskor denna vinter: fodrade gummistövlar med broddar. Överlägset bästa sättet att ta sig till och från jobbet och alla andra stället. Men om solen får hålla på så här ett par dagar till kommer det att vara bart på trottoarer och gångvägar och jag kan sticka fötterna i något snäppet tjusigare.

Konsumtionsrapport

De senaste två dagarna har jag inhandlat en oerhört dyr väska (på min skala) och ett par oerhört förnuftiga skor (på vilken skala som helst). Jag tänker att de på något sätt tar ut varandra, förnuftighetsmässigt. I och för sig var också skorna dyra, men det är ok för de är så bra (tror jag, har ju inte gått med dem ännu). Och egentligen är också väskan förnuftig eftersom den är rymlig, vilket inte är den sämsta egenskap en väska kan ha, och gjord av ett tyg som verkar slitstarkt. Dessutom är bägge av inhemskt märke, vilket väl borde ge mig lite patriotpoäng i dessa kristider.

Hur som helst, så har jag funderat en del på hållbar konsumtion, särskilt när det kommer till kläder. Jag har vissa kläder som är av ekologisk bomull, men dåligt sydda. Och sedan andra som är av vanlig oekologisk bomull, men desto mer hållbara. Så vilka är då egentligen bättre?

Vinterväder, vinterkläder

Jag kom iväg senare än jag tänkt i morse, det var så länge sedan det senast var vinter att jag glömt att man måste reservera minst fem minuter extra för påpaltning. Eftersom båda mina byxor är i tvätten och min tjockaste yllekjol är sönder (den har en slits som obevekligen växer, möjligen spännande för andra men onödigt spännande för mig) behövdes det rätt mycket extra ylle:

Garderobsinventering

Jag står inför utmaningen att inom ett år göra plats för en ytterligare person i mitt hushåll, bland annat i min garderob. Det kan låta konstigt med tanke på att jag nyligen flyttat från en trång bostad till en betydligt rymligare, men på något vis fylls tomma utrymmen alltid med saker innan man hinner blinka. Man kan fundera var alla saker kommer ifrån. Framför allt kan man fundera hur många saker man egentligen behöver.

Ditt och datt

Det går lite si och så med min nya, hälsosamma livsstil, men jag tror att det i det stora hela går åt rätt håll. Träningen har jag slarvat med nästan varannan vecka, men när jag idag for på en länk efter en längre paus gick det mycket bättre än vanligt. Jag har inte slutat äta kakor, men jag har bytt ut flera luncher i veckan mot sallad. Det fungerar förvånansvärt bra: mot förmodan blir jag mätt och hålls mätt längre än på sämre mat.

Sommarkläder

Ännu förra veckan envisades jag med långbyxor och kofta till jobbet, men idag fick jag ge upp och ta på mig sommarblus och knäkort kjol. Det är ovant, känner mig nog lite oklädd med mina bara ben. Inbillar mig att alla tittar. Och så var det frågan om hur man sitter anständigt på en sadelstol. Åtminstone fick jag byta till mig den platsen med mindre insyn.

Annat jag funderat på idag är vad det är för en briljant typ som ritat in trappor i vårt cykelförråd. En mitt i och en innanför dörren, som dessutom inte går att ställa upp. När man ska ha ut cykeln ska man alltså dra den uppför en trappa samtidigt som man håller upp en tung dörr. Gissa hur bra det går. Jag cyklar inte så mycket nuförtiden.

Nu har jag snart lagt ner så mycket arbete att det måste bli en folkdräkt

Hoppsan, det har visst blivit obloggat ett tag igen. Men det är inte för att jag inte haft något att berätta om, utan för att jag haft besök och varit upptagen. På tisdag och onsdag var Maria här på ett efterlängtat besök (vi är ofta lite för upptagna båda två, tycks det som, eller åtminstone på olika tider) och hon hjälpte mig fixa till ett mönster till livstycke till min folkdräkt (som blivit lite av ett evighetsprojekt...). Jag har själv försökt mig på saken förut, men det är allt annat en enkelt när grundmönstret man ska utgå ifrån har helt andra dimensioner än man själv så att man måste ändra det på alla led, utan att modellen förändras.

Vårvintertrött

Nu börjar bli grundligt trött på det här, inte bara på snön och de kalla morgnarna, utan på vinterkläderna. Att fortfarande gå med samma fåtal plagg som jag cirkulerat många varv det senaste halvåret, samma tjocka rock och samma tunga vinterskor som läcker i tån och vars snören gått av på tre ställen. Det skulle vara på tiden att få byta till något lättare, gladare, elegantare. Men nej, inte riktigt ännu.

Fast jag ska inte bara klaga, jag har varit ut och gå solen i dag och det var fint. Igår kväll när vi stängde bibban och gick hem efter åtta var det fortfarande alldeles ljust, och snöade. Det var mest bisarrt.

Som tröst åt mig själv och som belöning för att jag varit allmänt duktig (man kan behöva sådana belöningar ibland) har jag idag lånat följande Harry Potter-bok, "The Goblet of Fire". Var ett tag sedan jag läste den senaste, det blev lite för mycket i mars.

Ledig dag

Vitsen med ledig dag mitt i veckan är att man kan uträtta ärenden mitt på dagen när det inte är någon kö, och uträttat har jag gjort: besiktat bilen (underkänt, men ingenting som inte far kan fixa), beställt reservdelar, köpt nya farmarbyxor (och varit mycket krävande och besvärlig kund, tills expediten gick med på att låta mig prova herrmodell, jag måste ju kunna sitta på huk utan att visa trosorna och alla dammodeller är erbarmligt låga i midjan), varit på massage, gått på café och fått bilen tvättad. Om inte annat så har jag understött det lokala näringslivet.

En sak till

Ännu en trevlig sak som hände på vapp-helgen var att jag fick min nya sidensjal till folkdräkten. Själva folkdräkten är ännu under arbete (jag vet, jag är lat, jag ska, men jag har haft så mycket annat att göra och inte ro att sätta mig ner med hålsömmarna) men tänk vad fint, en sidensjal! Det är något lite lyxigt och extra med det. Matchande styckemössa är också på väg.

Orsaken till att det blir mörkblått istället för det vanligare (och gladare) röda är helt enkelt den att jag som är rödlätt inte klär i grannrött. Jag ser helt rödmosig ut i ansiktet. Alltså borde man ha sett till att födas på en ort med folkdräkt i lite kallare färger, men när det nu är för sent att rätta till den saken får man vara glad att det finns lite flexibilitet i dräktreglerna.