Allt är konstigt

Det känns som att hela Finland hållit andan den här veckan och väntat på katastrofen. Ännu är den inte här, men vi ser nyheter från Italien och Spanien och vet att det kan vara vår tur snart. Ändå råder ingen panik, folk går på stan som vanligt, även om de flesta undviker att gå in i butiker eller caféer.

En bebis!

För fem veckor och en dag sedan blev vi föräldrar till en märkvärdig och outgrundlig liten varelse. Nu är vi tre i stället för två och börjar så sakteliga vänja oss vid att allting fungerar annorlunda än förut.

Jag kan kort berätta hur förlossningen gick till, utan äckliga detaljer.

Vilodag

Igår var en tung dag med mycket program på jobbet, en besvärlig nyhet och sen ännu program på kvällen.

Idag ska jag vila.

Det första jag gjorde var att köpa stödstrumpor

Det första jag gjorde när jag fick veta att jag väntar barn och efter en del planlöst surfande var att köpa stödstrumpor. Kanske det säger något om mig, kanske inte. Jag märkte snabbt att det finns hur mycket som helst man kan köpa när man är gravid (för att inte tala om sen när man har barn!), helt galna mängder. Men jag försöker låta bli. Vi har ändå begränsat med utrymme, begränsad ekonomi och lever på en begränsad planet.

Te!

Med tanke på bloggens namn är det väldigt sällan jag bloggar om te, men här är nu en kopp. 

Eftersom jag inte mått så bra de senaste veckorna har jag tagit paus från koffein och dricker bara örtte, företrädesvis kamomillte, eller ingefära och citron-te om jag vill ha något skarpare. Jag tror inte det egentligen är så bra att regelmässigt pigga upp sig på konstgjord väg, eftersom man då dels gör mer än man på riktigt orkar, dels blir man sämre på att känna efter hur mycket ork man har. Så nu kör jag koffeinfritt fram till påsk ungefär.

På sistone har min hjärna nämligen börjat osa bränt och går nu på sisådär två tredjedelars effekt. Med andra ord hög tid att växla ner alltid när det går. Vare sig det gäller att dricka kamomillte i stället för Darjeeling, tacka nej till evenemang eller åka på retreat ett veckoslut, som jag ska göra imorgon. En tyst retreat i vårvintersolen, med telefonen avstängd. 

Tror det är precis vad jag behöver.

Livsstilsförändring #3: bättre sömn

Även detta en klassiker, många av oss sover för lite trots att vi vet att sömnen är viktig för hälsan och välbefinnandet. Läste nyligen i en bok om stresshantering att man klarar av att hålla ett högt tempo utan att ta skada, så länge man bara sover tillräckligt på nätterna. Men tyvärr är sömnen det första som slutar fungera när jag blir stressad, och sedan går det bara utför. När jag läst igenom äldre blogginlägg handlar sorgligt många av dem om hur trött jag är. Dags att göra något åt detta.

Livsstilsförändringar

Eftersom det här nu officiellt är en livsstilsblogg kan jag  ju passa  på att blogga lite  om just livsstil. Det är den tiden på året när man tänker igenom sitt liv och funderar hur man skulle kunna leva det bättre. Somliga gör det för att det hör till att avge nyårslöften, jag gör det för att jag är trött på allt den här tiden på året och tänker att det måste finnas något bättre sätt. Att jag gör något lite fel (eller möjligen mycket fel) och om jag bara kom på vad det var och lyckades ändra på det så skulle allt vara lättare och trevligare och mer meningsfullt.

Livsstilsförändring #2: Motionera mera

Det här är ju en klassiker. När jag fick utmattningsdepression för några år sedan ordinerade läkaren mig en timmes promenad varje dag, oberoende av väder. Det var ett jättebra råd, men tror ni jag hållit det? Nä.
Men egentligen borde det inte vara så svårt, för jag går redan tjugo minuter till jobbet och tjugo minuter hem, det enda som fattas är att lägga till en tjugo minuters promenad antingen på kvällen eller på lunchrasten. Hur svårt kan det va?

Morgongymnastik gör jag redan, tio minuter hantlar och tänjning för att förebygga spända axlar. Men det räcker inte, jag får ändå spänningshuvudvärk nu och då och när den kommer så sitter den i i flera dagar.

Dansar gör jag också regelbundet, men folkdans är ensidig träning så det kan vara bra att kombinera med något annat. Alltså borde jag gå på gym varje vecka. Hittills har det lyckats tre veckor, och jag har kommit underfund med att tänjningen efteråt är avgörande.

Från och med nu gäller alltså: gym en gång i veckan, morgongymnastik varje dag och en timme promenad om dagen, varje dag. Vilket betyder att jag ska sluta skriva nu och gå ut ett varv.

Ja, nu är hösten här

Den här bilden på sista jordgubbsskörden får symbolisera slutet på sommaren. I övrigt lyckades mina balkongodlingar lite sådär, förutom rosenbönorna som blev riktigt präktiga och så jordgubbarna då, som tappert kämpade på i sin lilla låda fastän jag ibland glömde vattna. Snart är det slut på balkonggrönskan, alla våra fönster ska bytas ut antagligen nästa vecka och då blir det att tömma och riva ner allt. Men vi vet inte ännu exakt när, så tills vidare får rosenbönorna vara kvar och med lite tur kommer luktärterna att hinna slå ut och blomma en dag eller två.

De perfekta stunderna

Var och simmade för första gången den här sommaren, det var kallt. Men det var skönt att komma upp igen. Jag var ensam på stranden, en fin sandstrand helt för mig själv i en timme. Mest var jag där av medicinska skäl: min hud mår bra av lite kontrollerat solbadande emellanåt. Trettio minuter på mage och tjugo på rygg tänkte jag skulle vara lagom. Och längre än så orkar jag inte ligga heller, det blir snabbt både tråkigt och obekvämt. Men en liten stund där någonstans var det precis lagom varmt, lagom soligt och riktigt behagligt.

Återhämtningen fortsätter

Två tredjedelar av semestern har gått och jag är fortfarande trött, men jag tar tröttheten som ett bevis på att jag faktiskt vilar. När jag bara rusar på känner jag inte av att jag är trött förrän symptomen visar sig:

Nytt år

Har inlett året med en lätt förkylning och en ordentlig utmattning och inte gjort särskilt mycket. Annat än vilat när jag inte varit på jobb. Men jag har nya utmaningar att ta itu med under våren, så jag hoppas att orken kommer tillbaka, åtminstone lite. Om inte annat så borde det bli lättare nu när det blir lite ljusare för varje dag.

Nyårslöften håller jag inte på med längre, men målsättningar kan man ju ha ändå. En sak jag skulle vilja är att läsa mera, en bok i veckan eller så. Och helst alla sorter: romaner och fakta, poesi och grafiska romaner, till nytta och till nöje. Måste bara ta mig tiden.

Och så ska jag dansa mer, men det blir inte så svårt för jag har dansat ovanligt lite det senaste halvåret. Det har varit en händelserik höst, inte underligt att jag är trött. Mest bra händelser, men i alla fall. Nu ser jag fram emot ett ganska händelselöst år.

Kanske jag också bloggar mer, men jag lovar som sagt ingenting.

Vår första julgran.

Måttligt stressad

En månad kvar till bröllopet, mindre än två månader till Bokkalaset och högsäsong för klassbesök på bibban. Jag är inte så stressad som jag kunde vara. Det känns som att det viktigaste har jag under kontroll och det som jag inte har under kontroll ordnar sig antagligen också, och om det inte gör det så är det ändå inte världens undergång. Med andra ord har jag blivit bättre på att inte stressa.

Dygnsrytm och bloggstädning

Bara att inse: jag har en känslig dygnsrytm. När den rubbas mår jag inte bra, särskilt inte om den skjuts framåt. Sover jag för länge på morgonen (om jag inte verkligen behöver det), får jag huvudvärk och är på dåligt humör resten av dagen. Det här vet jag egentligen från förut, men det är svårt att hålla fast i behövliga rutiner när man har semester och en sambo som inte alls lider av samma problem.

Nu är jag åter ensam hemma och ska ta chansen att ställa problemet till rätta, med hjälp av väckarklocka om det behövs. Och självdisciplin. Borde inte vara svårt att somna i tid ikväll för jag steg upp redan kvart över fem för att skjutsa sambon till tåget, han ska till Archipelacon och jag stannar hemma, av olika orsaker. Läser Roadside Picnic i stället, och efterhandsredigerar bloggen. Har använt allt för många etiketter och inte varit konsekvent, där finns att städa.

Konsten att ta det lugnt

Så var den här, som ett brev på posten: semesterdeppen. Men det är okej, det också. Det är en fas jag alltid går igenom när jag blir ledig, och jag vet att det går över på ett par dagar eller högst en vecka. Beror antagligen dels på omställningen, dels på att all ansamlad trötthet ramlar över mig när jag slappnar av.

Och bra så, det behöver komma ut. Jag behöver sänka kraven på mig själv. Nöja mig med att sitta under en filt och läsa bok eller sträcktitta på tredje säsongen av Orange is the New Black. Gråta över fiktiva karaktärers elände. Göra ingenting nyttigt alls.

För jag har semester.

Fortfarande vårtrött

Ju mer jag vilar, desto tröttare blir jag. Det är där jag är nu. Fyra veckor kvar till semestern. På den tiden borde jag hinna planera höstens program så ingående som möjligt, bland annat. Det blir en höst fullspäckad av program, både på jobbet och privat, och för att klara av det är jag tvungen att planera väl och förbereda så mycket som bara går på förhand, så att det löper smidigt sen. Samtidigt som jag borde vila upp mig, ta hand om mig själv och komma i form för att orka sen. Hm.

Försöker prioritera det här med att ta hand om mig: vila när jag är trött, motionera i lämpliga mängder och äta sunt (men också gott ibland). Det går ganska bra. Hela veckoslutet har jag gjort just ingenting särskilt men varit sträng med mina dagliga promenader. Ignorerat smutsiga fönster, ofärdiga projekt och allmän stökighet. Fortsätter på den linjen ett tag till.

En dag för långpromenad

Idag, när det var mera fukt än damm i luften, passade jag på att ta en riktigt lång promenad. Egentligen hade jag tänkt gå till gymmet, men sedan kände jag mera för att gå ut och gå, och det är så skönt att kunna gå på känsla nu och då. Det är inte alltid det finns utrymme för det. Men idag, idag hade jag ingen tidtabell att hålla, jag hade redan gjort alla dagens "viktiga" saker och jag kunde alltså gå dit näsan pekade utan att fundera.

Det slutade med att jag gick runt stan, minus några bostadsområden och plus några avstickare, på ca två timmar. En fin sak med den lilla staden Ekenäs är just det, att den är liten, så liten att man kan gå runt den. Elva och en halv kilometer blev det. Och jag känner att det gjorde mig gott.

Den här sparade jag till idag

En av få böcker jag köpt och är glad att jag faktiskt köpte för den är något extra. Förutom att ämnesvalet är något ovanligt så är den här antologin ett av mina positivaste möten med seriegenren.  Jag har länge tänkt att jag vill läsa mer tecknat, men är ovan att läsa bilder och därför blir det lätt lite tungt. Eftersom detta är en antologi så varieras stilen hela tiden och detta gör det, åtminstone för mig, lättare att hålla uppe koncentrationen på bilderna och inte bara läsa texterna.

I form

Nu tycker jag att jag börjar få till en bra träningsrutin igen. Jag gör alltid försök nu och då, och sedan faller det på att jag blir sjuk, för upptagen med annat eller bara lat. Men nu har jag i tre veckor gått 10 000 steg om dagen (i medeltal), varit på gymmet ett par gånger och igår på länk. Det gick mycket bättre än förra gången (minns inte exakt när det var, förra gången det var någorlunda bart) det vill säga jag tog samma runda med bättre fart. Idag ska jag på dansfest i Åbo och imorgon på dansövning om omständigheterna tillåter, det vill säga om jag orkar och hinner efter allt annat program.

Skriva, äta, leva

Idag och en stor del av min lediga tid de kommande veckorna är jag chefredaktör, lyckligtvis trivs jag med det igen. Ett tag kändes det för stressigt och svårt och överväldigande, men nu har jag koll och en bra redaktion. Och jag tycker ju om att arbeta med text. Det blir ett extra politiskt nummer av Bibban, med utfrågning av riksdagskandidater och olika infallsvinklar på mångfald och tillgänglighet.