Ispromenad

Här är lite bilder från när vi gick på promenad på Stadsfjärden i onsdags:

Det var tur att vi bokade in detta program på veckans enda lediga eftermiddag, eftersom det antagligen var den sista fina vinterdagen och det är inte ens varje vinter isen är så bra att man bekvämt och tryggt kan gå ut på den. Men nu har vi gjort det också.

Skärgårdsstaden

Här bor jag:

Foto av H-E Nyman 

Första gången jag såg den här bilden blev jag lite paff, jag hade inte tänkt på hur mycket vatten och skärgård det faktiskt finns runt Ekenäs. Visst har jag varit ut med båt, men när man åker mellan holmarna är det som att vara inne i en labyrint och man får ingen uppfattning av helheten. 

Musikteatern 18 om Finska inbördeskriget

Igår var jag och tittade på Musikteatern 18 på Kulturhuset Karelia, den var verkligt bra och går ännu nästa helg om någon missat. Pjäsen handlar om två unga kvinnor i Finland före, under och efter brödrakriget 1918.

Ja, varför har vi så tysta söndagar i Ekenäs?

Debatten om öppettiderna på Kungsgatan har tagit fart igen, för jag vet inte hur mångte gången. Det började med att Marcus Rosenlund skrev ett blogginlägg som fick stor spridning och Västra Nyland följde upp med en artikel. Tongångarna är ungefär lika som tidigare år: små butiker och caféer har för snäva öppettider, det mesta är stängt för den som kommer från jobbet fem och mellan lördag kl.14 och måndag förmiddag är det rätt dött i centrum. Turister möts av stängda dörrar. Å andra sidan har företagarna också familjer att gå hem till och det är dyrt att anställa extra arbetskraft, vem vill jobba veckan runt och dessutom gå på minus?

Återhämtning

Har inte bloggat något de senaste fem veckorna (!) på grund av jättetrött. Jättemycket som hänt och som skulle ordnas med och så. Därför blev det inte mycket av min läsutmaning, även om jag läste en hel del de första veckorna. I stället kände jag att det jag behövde var promenader, många och långa promenader.

Den här våren har jag, igen, insett hur otroligt vacker stad Ekenäs är. Tänk att man kan få bo så. I år verkar allt dessutom blomma på samma gång och mycket mer än vanligt. Och har här alltid funnits så många hästkastanjer? Antagligen. Men det är en ovanligt vacker vår/försommar och nu har jag bara två och en halv vecka kvar till semestern.

En dag för långpromenad

Idag, när det var mera fukt än damm i luften, passade jag på att ta en riktigt lång promenad. Egentligen hade jag tänkt gå till gymmet, men sedan kände jag mera för att gå ut och gå, och det är så skönt att kunna gå på känsla nu och då. Det är inte alltid det finns utrymme för det. Men idag, idag hade jag ingen tidtabell att hålla, jag hade redan gjort alla dagens "viktiga" saker och jag kunde alltså gå dit näsan pekade utan att fundera.

Det slutade med att jag gick runt stan, minus några bostadsområden och plus några avstickare, på ca två timmar. En fin sak med den lilla staden Ekenäs är just det, att den är liten, så liten att man kan gå runt den. Elva och en halv kilometer blev det. Och jag känner att det gjorde mig gott.

Bra konstigt

Ibland händer det riktigt trevliga saker i Ekenäs, som när det nya trafikcentrets väntsal görs till utställningsutrymme för lokala konstnärer (artikeln kräver inloggning). Utmärkt för sådana som jag, som nog njuter av god konst men sällan kommer sig för att gå på utställning. Nu går det på samma gång som man väntar på tåget.

Och så ett löfte till mig själv: jag ska sluta vara så otroligt lat och oförsigkommen att jag inte ens går på utställningarna på min egen arbetsplats.

Vinteröverlevarklubben kokar sommarsylt

Så stod det på lappen som damp ner i brevinkastet. "Både impulsiva och utarbetade överdrifter, strategier & busstreck uppmuntras." Det lät ju intressant. Och inte så lite kufiskt. "Dresscode: more or less fantastic!"

Det händer utanför fönstret

Utanför mitt fönster finns ett ganska vildvuxet markområde som inte ser så vackert ut precis, men jag har nu tänkt att det är bättre än att ha utsikt mot ett annat hus, så som de flesta i det här området har. Marken hör till staden, men de har uppenbarligen inga större ambitioner för den. Den senaste tiden har det dock surrats om att något är på gång, ett parkprojekt på initiativ av invånarna, och mitt i allt går någon där och röjer sly. Det är ju trevligt, tänkte jag, och fortsatte titta på House of Cards.

Nattvandring i nedsläckt stad

I går natt gick vi på mörkervandring i Ekenäs, för att se hur det ser ut och ta bilder. Gatubelysningen har som en sparåtgärd varit avstängd sedan början av juni, men eftersom jag inte är någon nattmänniska har jag inte tidigare upplevt fenomenet.

Det var nog en aning bisarrt med bara slumpmässig belysning från fönster och trappljus, och bilar som körde med helljus inne i stan. Lite som att vara på landet fast med mycket mera hus. Det var en speciell stämning och på sätt och vis ganska fint, bara lite svårt att se var man satte fötterna. Inne i centrum fanns det mera ljus från reklamskyltar och skyltfönster, men det såg ändå konstigt ut. Och inte är man van att se stjärnhimlen på det viset heller.

Sen sov vi till två på eftermiddagen, så nu är min dygnsrytm lite ur led. Lika bra att jag har kvällstur imorgon.

Bokjippo på Emmaus

En dag ska jag blir bra på att hålla anföranden, jag ser fram emot den dagen men den dagen var inte idag. Det gick ändå ganska bra att prata om läsning i en kvart, med tanke på att jag legat sömnlös halva natten. Och om man ska öva sig i att prata offentligt så är Emmaus ett ganska snällt ställe att börja på.

Våfflor och zonterapi

I går eftermiddag fick jag en trevlig överraskning, då en vän som jag inte sett på länge oförhappandes ringde mig på jobbet och berättade att hon var i stan. Så jag slutade tidigare och vi gick till det nyöppnade våffelkafét Voffeli & Kaffeli (bara namnet!). Där satt vi sedan en god stund och pratade om ditt och datt över varsin våffla. Samt förundrades över inredningen, en spännande blandning av nakna stockväggar, antika (eller imiterade, vad vet jag) finmöbler och moderna tapettavlor. På något sätt funkade det. Mysigt ställe alltså, men de borde nog utöka menyn lite, för om man vill överleva på att sälja bara våfflor och kaffe behöver man många sorters våfflor och kaffe.

En väldig massa snö

Som sagt kom det ner en väldig massa snö från himlen igår, och följaktligen ligger det en väldig massa snö på marken idag. Så här i stan är den förstås i vägen överallt, men mest tycker jag ändå det är vackert.

 Soligt och fint är det också, med en gnutta vår i luften. De som har sportlov nu* behöver åtminstone inte vara olyckliga över vädret.

Senare på kvällen när jag gick ut var himlen helt otroligt, osannolikt, overkligt blå. Då hade jag förstås ingen kamera med, ni får nu bara tro mig på mitt ord.

*)Tydligen hör även jag till denna skara, fast jag trodde jag skulle sitta på finskakurs i detta nu.

Snöväder och sagobarn

Nu har vi snö, gott folk, och utanför biblioteket där jag jobbar riskerar Raseborgs framtid liv och lem i en ovanligt vådlig pulkabacke. Glädjande att se, särskilt i dessa dagar när man igen kommit på sig själv med att bekymra sig för att det är så besvärligt med vinterväder. Usch, vad vuxet av mig.

Personalschottis

Ibland är det extra tydligt att man befinner sig lite på vischan, som när jag var på personalfest häromkvällen. Efter julbuffeten var det dans till levande musik, de spelade fox och bugg och tango men det som först fick dansgolvet fullt var... schottisen! Då steg temperaturen ett par grader i bollhalen, och jag var förstås också med. Sedan var dansen mer eller mindre i full gång under de fyra timmar bandet spelade.

Nu kanske jag är fördomsfull, men jag tror inte samma sak skulle hända på en personalfest i Helsingfors. Och det är synd, för schottis, och sällskapsdans över lag, är alldeles för roligt för att tillåtas falla bort ur allmänbildningen.

Åka karusell, och äta karamell...

Varje år, sista veckan i september, landar Finlands största höstmarknad i Ekenäs. Det är ett spektakel värt att uppleva. Marknadskringlor, heliumballonger, två tivolin (för stadens barn är det här ungefär som julafton, fast tre dagar), hantverk, bijouterier, dålig mat, pärtkorgar, lakritsremmar, dåliga kläder, lingon, kuriosakabinett, fårskinnsfällar, italiensk ost... Men egentligen går man inte till marknaden för att handla, utan för att alla andra är där, och några till.

Sommartorg i Ekenäs

I Åbo kom jag mig sällan för att gå till torget eller saluhallen, det var så långt bort och åt ett håll dit jag sällan hade andra ärenden. Här i Ekenäs däremot är allting mer eller mindre runt hörnet, och det hör ju till att handla på torget, så i morse anslöt jag mig till strömmen av tanter som i solhatt och med korg på armen vallfärdade till sommarstadens hjärta.

Grönt på Ramsholmen

Det är den tiden på året då man ibland undrar om man drabbats av någon ovanlig form av färgblindhet, eller om det faktiskt på riktigt är så här otroligt grönt. Den här bilden tog jag i går morse, och här är några från tidigare i våras:

Hälsningar från Vitsippsstaden

Än har de inte slagit ut, men snart, snart, snart!

Indisk huvudmassage

Ville prova på något nytt och trevligt, så jag bokade tid hos den lokala ekofrissan för en timmes indisk huvudmassage. Det var riktigt skönt, perfekt efter en lång arbetsdag. Höll nästan på att somna där jag satt med en dyna i famnen och lugnande olja i håret, med indisk avslappningsmusik i bakgrunden. Hon masserade inte bara hårbottnen utan också ansiktet, öronen (!), nacken, axlarna och lite ner på armarna och ryggen, så jag blev ordentligt genomknådad.