Yucca-staka

Månntro det ska bli något av det här.

Det händer utanför fönstret

Utanför mitt fönster finns ett ganska vildvuxet markområde som inte ser så vackert ut precis, men jag har nu tänkt att det är bättre än att ha utsikt mot ett annat hus, så som de flesta i det här området har. Marken hör till staden, men de har uppenbarligen inga större ambitioner för den. Den senaste tiden har det dock surrats om att något är på gång, ett parkprojekt på initiativ av invånarna, och mitt i allt går någon där och röjer sly. Det är ju trevligt, tänkte jag, och fortsatte titta på House of Cards.

Kola!

Igår när jag tyckte synd om mig själv för att jag blivit sjuk och missar Bokkalaset kom jag på att återupprätta mitt gamla favoritsnask: 4-minuterskolan. Här kommer alltså ett recept:

50 gram smör (ja, jag menar smör)
1 dl socker (brunt om man har, det ger intressantare smak)
4 msk sirap
4 msk kakao (fast om man inte är chokoman så räcker det nog med två)

Blanda allt i en kastrull och koka i fyra minuter på hög värme under omrörning. Häll upp på en smord tallrik. Ät. 

Personligen tycker jag att kolan är godast när den är halvstelnad och varm, men man kan också låta den svalna helt. Då kan det löna sig att skära den i bitar medan den ännu är lite mjuk. Ibland blir den stenhård och kan knäckas i bitar men inte alltid, jag tror det beror på hur häftigt den kokat.

Lite sjuk

Jag tycker inte om att vara ensam hemma utan något särskilt att göra, för då börjar jag Tänka, och jag tänker på Svåra Saker, som hur Jobbigt allt är. Idag är jag sjuk på riktigt, d.v.s. jag har stegring (vilket i mitt fall motsvarar feber hos andra människor) men jag är inte annars heller helt frisk. Det är inget allvarligt fel jag har, inget dödligt eller smärtsamt eller så, bara Jobbigt.

Styv och stel

Häromdagen var jag på yoga, hatha-yoga för nybörjare, och det var en underlig upplevelse. För många år sedan när jag gick i gymnasiet gick jag på ashtanga-yoga och det var helt annorlunda, mer fysiskt och jag gillade just det. På den här yogan låg vi mest på rygg och lyfte händer och fötter mot taket i tur och ordning.

MEN, poängen är att det var svårt. Det var styvt och det tog emot och det tog sjukt, kort sagt kände jag mig som en gammal kärring. En stor del var också medvetenhetsövningar, och nog blev jag medveten om att min rygg känns som en tegelmur. Så hur kommer jag att känna mig när jag på riktigt är en gammal kärring? Något måste göras, skärpning kvinna.

En del hjälp är på väg, från jobbets sida. Den tid jag varit där har jag suttit på en dålig stol vid ett allt för lågt bord, men nu ska det bli ändring på det. Igår fick vi besök av en ergonomiexpert som hjälpte oss välja ut nya stolar och ställa in dem rätt. Vilken skillnad! Jag säger bara: svankstöd! De nya skrivborden ska också gå att ställa in, plus att lånedisken har hiss så att man kan stå och jobba emellanåt. Det kommer garanterat att göra skillnad.

Tills dess ska jag fortsätta yoga och dansa.

Vad man gör en höst

Ja, här sitter jag och undviker alla ivriga blogginlägg om bokmässan i Göteborg så gott det går. Jag skulle så gärna åka, mina kolleger uppmuntrar mig att åka, det går att få de mesta kostnaderna betalda, men jag orkar orkar orkar inte. Tyvärr. Det är bara att acceptera. Jag åker ett annat år.

Men, gott folk, inte ska vi deppa för det är höstmarknad! Visserligen regnar det, men det är höstmarknad! Den enda höstmarknaden som räknas, med sju ton krääsä och tivoli med pariserhjul. Och skräpmat, ballonger och kringlor. Dit ska jag idag.

Garderobsinventering

Jag står inför utmaningen att inom ett år göra plats för en ytterligare person i mitt hushåll, bland annat i min garderob. Det kan låta konstigt med tanke på att jag nyligen flyttat från en trång bostad till en betydligt rymligare, men på något vis fylls tomma utrymmen alltid med saker innan man hinner blinka. Man kan fundera var alla saker kommer ifrån. Framför allt kan man fundera hur många saker man egentligen behöver.

Hemmahelg

Så sent som i fredags tänkte jag att jag skulle tillbringa åtminstone en del av det här veckoslutet med familjen, men sedan kände jag efter och konstaterade att det inte alls är det jag vill. Det har varit så mycket de senaste veckorna, både på jobbet och privat, att det jag verkligen behöver är lite fullkomligt oplanerad tid helt för mig själv.

Inga planer, inga måsten, inga krav. Jag gör precis vad jag vill när jag vill, och det angår ingen annan. Om jag vill ägna en dag åt klädvård och inventering av garderoben, så gör jag det. Om jag vill tillbringa följande dag i sängen med Harry Potter, så gör jag det. Om det blir för varmt i sängen och jag hellre går upp och bakar semlor, ja då gör jag det i stället. Så enkelt kan livet vara. Det är så skööönt att vara ensam ibland.

Nu ska jag smaka på nämnda semlor tillsammans med en god kopp te och nämnde trollkarlsyngling.

Att lägga bakom örat

Nästa gång jag ska sova flera nätter i rad på hotell/båt ska jag ta med eget dynvar. Samt nattvantar och kortisonsalva, för att vara på den säkra sidan. Eller varför inte en hel uppsättning atopisäkrade* sängkläder när jag ändå håller på.

Rött är en vacker färg, men inte över hela ansiktet och halva armarna.

*)Tvättade med allergitvättmedel, extra vatten och extra sköljning. Hotell gör inte så.

Ditt och datt

Det går lite si och så med min nya, hälsosamma livsstil, men jag tror att det i det stora hela går åt rätt håll. Träningen har jag slarvat med nästan varannan vecka, men när jag idag for på en länk efter en längre paus gick det mycket bättre än vanligt. Jag har inte slutat äta kakor, men jag har bytt ut flera luncher i veckan mot sallad. Det fungerar förvånansvärt bra: mot förmodan blir jag mätt och hålls mätt längre än på sämre mat.

Har gjort-lista

Fick tipset att göra har gjort-listor som motvikt till alla att göra-listor, för att bekämpa stress och känslor av otillräcklighet. Och det funkar! Både privat och på jobbet.

Det här veckoslutet har jag:

• cyklat till föräldrahemmet och tillbaka, sammanlagt ca. 40km
• lärt ett brudpar dansa vals (de var mycket duktiga!)
• nästan läst ut en ungdomsbok till läsprojektet
• umgåtts med nästan för många släktingar och deras pojkvänner
• varit hjälpreda åt mamma en dag (hon har infört ett roterande system, rekommenderas åt alla som har släktinginvasion på sommaren)

Och när jag nu ändå håller på och ego-boostar så kan jag berätta att jag blev påmind om att jag trots allt behärskar finska relativt bra med tanke på var jag vuxit upp. Jag skrev A-finska i studentexamen (till och med två gånger!), vilket långt ifrån alla gjorde. Borde påminna mig om det lite oftare, för finskan flyter mycket bättre i de stunder då jag glömmer bort att jag inte kan.

Vad har ni gjort för bra saker?

På mitt nattduksbord (om jag hade något)

Vi tar en bokbloggsjerka igen, tycker jag. Veckans fråga är: vad läser du just nu?

Allt möjligt! Mest barnböcker av olika slag, bilderböcker, faktaböcker och lättläst har jag plöjt de senaste veckorna och nu har jag en stor hög mellanåldersböcker att ta itu med inför ett läsprojekt som börjar om två veckor. Av dem ser jag mest fram emot några böcker av Eva Ibbotson, bl.a. Monsterräddning!

För egen del plockade jag på mig The Ultimate Encyclopedia of Fantasy tidigare i somras, för att lite förkovra mig i genrens historia. Tyvärr kör den med en ganska snäv definition av fantasy som lämnar bort en del av mina egna favoriter, men det är ändå intressant att läsa om hur det hela började eller snarare hur fantasy blev en genre.

Dessutom håller jag på med en bok som heter Mindfulness: medveten närvaro som levnadsstrategi av Viktoria Konstenius. Jag är inte så bekant med mindfulness sedan tidigare eftersom jag tyckt att det verkar lite för flummigt för mig, men den här boken verkar vettig. Det är inte omöjligt att det här är just vad jag behöver för att få bukt med mitt liv.

Slut på sommarfriden

Insåg idag att det är hög tid att lägga i en ny växel på jobbet: skolorna börjar nästa vecka, höstens program borde spikas och jag har tre projekt att återuppta efter sommarens lugnare takter. Bara att kavla upp ärmarna och börja skriva infomejl, bokpratsmanus och programplaneringar.

Den goda nyheten är att det nu är bara TRE månader kvar tills vi får flytta tillbaka till ordentliga arbetsutrymmen. Förutom att det är trångt nu så går jag runt och nyser stup i kvarten, och jag är inte den enda. Lite ironiskt att vi flyttade ut för att ventilationen skulle förnyas i biblioteket, och så hamnade vi i ett hus med ännu sämre luft. Men man får tänka som vi gjort det senaste året: det är bara tillfälligt.

Nattvandring i nedsläckt stad

I går natt gick vi på mörkervandring i Ekenäs, för att se hur det ser ut och ta bilder. Gatubelysningen har som en sparåtgärd varit avstängd sedan början av juni, men eftersom jag inte är någon nattmänniska har jag inte tidigare upplevt fenomenet.

Det var nog en aning bisarrt med bara slumpmässig belysning från fönster och trappljus, och bilar som körde med helljus inne i stan. Lite som att vara på landet fast med mycket mera hus. Det var en speciell stämning och på sätt och vis ganska fint, bara lite svårt att se var man satte fötterna. Inne i centrum fanns det mera ljus från reklamskyltar och skyltfönster, men det såg ändå konstigt ut. Och inte är man van att se stjärnhimlen på det viset heller.

Sen sov vi till två på eftermiddagen, så nu är min dygnsrytm lite ur led. Lika bra att jag har kvällstur imorgon.

Det här med språk

De senaste dagarna har det blossat upp en språkdebatt i Lilla Staden, och det behövs. Det kan låta bakvänt för någon som bor i... ja snart sagt vilken annan stad som helst i det här landet, men här kan man faktiskt ha svårt att klara sig på finska. Vad värre är, det förekommer att folk behandlas sämre för att de är finskspråkiga. Jag blir så ledsen.

Fysisk utmattning är väl ändå att föredra

När jag kom tillbaka från semestern gick jag in för hälsosammare levnadsvanor. Mera sallad, mindre kakor, mera träning, mindre soffa... ni vet. Tänkte att man kanske skulle orka lite bättre om man fick fason på kroppen och så. Jag insåg snabbt att jag inte är någon bantare (och hoppas innerligt att jag aldrig kommer att behöva banta på riktigt) så jag satsar på det här med träning i stället.

Mio, min Mio på Raseborgs sommarteater

Häromdagen såg vi Raseborgs sommarteaters uppsättning av Mio, min Mio, och det regnade bara lite. Det var en poetisk föreställning som plockat upp Astrid Lindgrens lite gammaldags och högstämda sagospråk på ett fint sätt, med upprepningar och överdrivna kontraster. Tant Edla och farbror Sixten är omänskligt barnfientliga, Mios fader konungen är en drömpappa i gyllene mantel och riddar Kato är svart som natten.

Ännu är det sommar

Känns lite märkligt att komma tillbaka på jobb nu, när så många andra far på semester. Sista veckan kom jag på mig själv med att tänka att ja, snart är sommaren redan slut. Men det är den ju inte, bara för att jag börjar jobba. Det finns fortfarande kvällar och helger när jag kan somra mig. Och på jobbet har jag det ganska lugnt den här tiden, eftersom jag inte behöver ta emot några grupper utan bara sköta rutiner. Så småningom blir det dags att börja förbereda höstens program, men ännu är det sommar.

Finncon 2013, trötta reflexioner

Hemma igen från Finncon, som var just så intressant och överraskande som det ska. Var inte så duktig på att ta bilder (och det var dessutom i princip förbjudet), men de officiella bilderna finns på tumblr. Även jag har fastnat på bild.

Mera semesterbubbla

...och sen blev det inget skrivet på ett tag. Dels för att jag varit en del på resande fot, men också för att jag ägnat mig åt lite välbehövlig verklighetsflykt vilket även innefattar att undvika internet*. Mycket effektivt. Förr eller senare, till exempel idag, behöver man dock kolla tågtidtabeller eller liknande.

För nu lider semestern obevekligen mot sitt slut och sista anhalten är Helsingfors och Finncon. Egentligen hade jag tänkt att i år, i år ska jag förbereda mig ordentligt och sätta mig in i programmet på förhand, läsa in mig på hedersgästerna och helst också något av deras verk, för att få ut lite mer. Men det blev ju inte så. I stället gör jag som vanligt, det vill säga läser igenom programmet på plats och låter mig överraskas. Det brukar ju också funka.

*)Det är inte särskilt svårt när man delar en nätsticka med resten av familjen, och den dessutom bara fungerar ibland och sisådär. Då tar man hellre sin tillflykt till syrrans välfyllda dvd-hylla, där man bland annat kan hitta 130 timmar Star Trek. Perfekt slöprogram, har jag kommit fram till.