Början på en ovanlig måndag

Nu gör jag så där som man inte ska göra: jobbar fast jag är sjuk och har kompledigt. Det började med att jag skulle fixa lite med grejer som inte har med jobbet att göra direkt, men som jag skött via min jobbmejl och så fanns där ett och annat som borde svaras på så fort som möjligt... Men nu har jag loggat ut och ska vila resten av dagen.

Höstens första korta arbetsdagar

Vet ni vad jag gjorde idag? Jag slutade tidigt från jobbet. Det låter kanske inte så där hemskt revolutionerande, men bakgrunden är att jag inbillat mig att jag varit tvungen att jobba mer än mina 36 timmar och 15 minuter de senaste veckorna, många gånger har jag tänkt att imorgon, då kan jag gå lite tidigare och få ut mina timmar, men sen har det alltid dykt upp något som absolut måste bli klart till följande dag och... ja. Till saken hör att vi på min arbetsplats brukar hålla oss strikt till veckoarbetstiden, eftersom vi inte har någon stämpelklocka som kan hålla reda på plus och minus åt oss. Men ibland lyckas man helt enkelt inte jobba tillräckligt lite. Visst låter det som en märkligt problem, när man formulerar det på det viset?

Lärdomar om gardinsfållar

Nu har jag fållat klart mina köksgardiner och lärt mig tre saker:

1. Jag borde sy på maskin oftare så skulle jag inte bli så rostig som jag var nu, det syns på resultatet.
2. Gardinfållar blir mycket snyggare när man gör dem för hand, som jag gjort förut. 
3. Folk som säger att man alltid ska pressa fållar innan man syr gör det inte för att vara besvärliga, åtminstone i det här fallet hade det gjort en märkbar skillnad.

Hur som helst, nu har vi gardiner som vid behov täcker hela köksfönstret, i väntan på spjälgardiner (som finns på inköpslistan, men det finns andra saker som är mer akuta). Dock får någon annan hänga upp dem, för jag har feber och tänker inte börja balansera på några stolar. 

Nu ska jag packa och pallra mig iväg till föräldrahemmet, som jag lovat vakta medan föräldraskapet är ute och ser på världen.

Fantastik 2014

Om en knapp vecka hoppas jag att många av er är i Åbo, då det är fantastikveckoslut med Turconen på lördag och Fantastik på söndag. Åtminstone det senare evenemanget kommer jag att närvara på, eftersom jag fått den stora äran att intervjua hedersgästen Maria Turtschaninoff. Idag fick jag äntligen ett recensionsexemplar av Maresi, som jag ska läsa i flygande fläng och sen hoppeligen komma på några smarta frågor.

Och just ja, sen har jag visst lovat att faktiskt recensera den också.

Bokstädning (och ett par listor)

Efter en del obehagliga erfarenheter av ohyra har vi bestämt oss för att bli städfanatiker, och idag tog jag itu med bokhyllan och, framförallt, alla gamla dammiga böcker. Många av mina böcker är köpta på loppis eller avskrivna från bibliotek, andra har hängt med från min barndom. Inga har någonsin blivit ordentligt vädrade. Förrän nu, alltså.

En stor fördel med att ha balkong är att man kan vädra saker där. Jag tog ut böckerna, bläddrade igenom dem så dammet rök, ställde de mest unkna exemplaren öppna så att vinden fick blåsa genom dem en stund. Tog en bild också, men vet inte var jag har min kamera just nu.

Höstform

Idag besökte jag gymmet för första gången på ganska länge. Det kändes bra, fast jag glömt skorna hemma. Inte är jag helt ur form. Och form kommer jag att behöva denna hektiska höst, så det är bara att börja svettas regelbundet. Bästa sättet för mig är att gå via gymmet direkt efter jobbet, för om jag kommer hem först och sätter mig ner, är risken stor att jag förblir sittande.

Ett av projekten är att jag ska vara chefredaktör för biblioteksföreningens tidning Bibban, vilket jag tror kan bli riktigt roligt även om det kan bli stressigt också. Det är en hel del konferensrapporter och annat på kommande, så jag blir åtminstone inte tvungen att skriva alla artiklarna själv.

Så det är en av sakerna jag ser fram emot. Har aldrig varit chefredaktör förr.

Åter till vardagen

Så var den semestern slut. Det var inte så farligt. Att vara tillbaka på jobb, alltså, inga katastrofer ramlade över mig på hela dagen. Däremot bokade jag in fyra klassbesök och två föräldramöten så att jag har något att göra de närmaste månaderna. Tråkigt kommer det då inte att bli, vare sig på arbetsfronten eller utanför. Tvärtom ser det ut att bli en ovanligt händelserik höst med bibliotekskonferens, chefredaktörskap, hedersgästintervju och jag vet inte vad.

Vilken tur då, att jag faktiskt känner mig rätt så utvilad.

Min enda ursäkt

...är att jag aldrig bakat bullalängd förr. Hoppas jag inte får allt för kräsna gäster imorgon.

Äta ute

Idag fick vi både goda och dåliga erfarenheter av att gå ut och äta allergimat. Först den positiva överraskningen: i Café Delivo i Munksnäs kan man gå in och säga att "hej, jag tänkte äta morgonmål här imorgon men jag tål inte ägg, så kan ni lämna en bulle openslad?" Och så gör de det. Fantastiskt.

Sen den dåliga: vi åt lunch på Allergihuset, för vi tänkte att där borde de ju ha koll på det här med specialdieter. Men av någon anledning fanns det nötter(!) i salladen och när man frågar efter ingredienslistan så får man lång blick som att "vad ska du med den till?" Inte så bra. Dock var luften i lokalen utmärkt.

Ingredienslistor börjar dyka upp på allt fler lunchrestauranger, och det är jättebra och inte så svårt att åstadkomma. Sen tycker jag på något vis att det åtminstone i större städer skulle finnas en marknad för matställen som skulle satsa lite extra på allergivänlig mat med få ingredienser, tydliga listor och en salladsbuffé som är byggd så att det inte i misstag hamnar rivna morötter bland gurkorna.

Fast inte vet jag, kanske alla allergiker har vant sig vid att det är svårt/omöjligt att äta ute och anpassat sig på andra sätt. Jag blir allt mer tacksam över att jag själv åtminstone kan äta vad som helst.

Ansikten

Vi var på Faces Etnofestival igår, för att vi aldrig kommit iväg förut och för att det var sista gången (eller sen ändå inte? Vi fick lite motstridiga budskap under kvällen.) Det var mycket, mycket trevligt, förutom en incident med getingar men jag fick väl skylla mig själv som köpte plättar med sylt.

Sommarstress

Är det bara jag som tycker att det ordnas allt för många evenemang på sommaren, och de blir bara fler år för år? Det är mässor, läger, teatrar, loppisar, auktioner, byadagar, musikevenemang, sommarcaféer, tävlingar, motionslopp och jag vet inte vad, som man "borde" gå på. Mycket som man gärna skulle vilja gå på, men dels krockar mycket och dels vill man hinna göra ingenting på semestern också. Och så blir det ju inte bättre av att pengarna är slut. Det är stressande, så jag väljer att strunta i det mesta och stanna hemma istället. Läsa en bok, undvika solen, vila upp mig.

Så att ni vet, att den dag jag gifter mig så blir det inte på sommaren. Den är tillräckligt fullbokad som det är.

Hetta

Idag är det så hett ute så man kan bli tokig, över 30 grader i skuggan. Det hjälper inte ens att det blåser lite, för blåsten är också varm som om den kom från en värmefläkt. Min lägenhet, på sydsidan av ett stenhus i en sydsluttning, börjar också bli i varmaste laget, men ikväll far jag ut på landet, där jag inbillar mig att det är svalare. Det huset har åtminstone en norrsida mot skogen, ett flertal skuggalternativ utomhus och, i värsta fall, en sval källare.

Först ska jag i alla fall på sommarteater, medan det ännu finns chans. Jag vann två fribiljetter i en utlottning i våras och tänkte att det finns gott om tid att utnyttja dem på semestern, men nu är det redan sista veckan som pjäsen går så det var tur att mamma påminde mig. Tydligen är det fler än jag som är ute i sista minuten, för den är slutsåld både idag och i morgon, och då talar vi om Svenskfinlands största sommarteater med plats för över 1000 åskådare. Kritiken har varit blandad, men de flesta verkar ha tyckt om pjäsen så jag går dit med öppet sinne.

Semestersmått

Det är riktigt skönt det här, att inte ha några tider att passa. Jag ska erkänna med en gång att jag bröt mot semesterregel nr. 1 idag och fixade en liten jobbgrej, som jag inte lyckades ordna med förra veckan, men nu är det bara slöande och slappande som gäller.

Efter gott sällskap hela helgen känns det dock lite ensamt, det blir liksom extra uppenbart så här på semestern att jag inte egentligen har några kompisar här i stan. Men det är okej, planen är hur som helst att tillbringa större delen av tiden med min familj på landet.

Först ska jag bara ordna lite här hemma och vänta på att cykeln blir färdig från verkstaden, så jag kan vina runt på den mellan åkrarna sen. För en sak jag definitivt ska göra nu när jag har en massa tid är att få lite ordentlig motion och nån sorts träningsrutin igen. Vet inte hur den kom bort, däremot vet jag att jag behöver göra något för att få mina axlar i skick och kondition så att jag orkar jobba hela året sen.

Semester

Det var så skönt att vakna utvilad i morse och veta att jag inte behöver göra något särskilt i dag. Jo, jag vet att det är lördag och att jag hade haft ledigt hur som helst, men nu har jag ledigt för att jag har semester och det känns extra bra. Inga särskilda planer har jag heller, annat än att slappa, slöa och göra vad som faller mig i hågen. I fyra veckor. Hur kan man ha det så bra?

En grön sedel

I går fick jag veta att jag får en löneförhöjning om 20 euro i månaden, och eftersom små slantar också är pengar blev jag förstås mycket glad och började genast fundera vad allt man kan få för 20 euro. Eller rättare sagt ca 16 euro efter skatt. Man kan till exempel få:

• en bok (om man har tur)
• mat för 2 dagar
• en morgontidning i två veckor
• eller en enkel tågbiljett till Esbo

Det är ju fint.  Vad som är ännu finare är att jag har bara tre dagar kvar till semestern, och det är inte en dag för lite.

Sommartakt

Ännu har jag några veckor kvar till semestern, men det är helt okej. Dels har det ju inte precis varit semesterväder hittills, dels är det inte så jobbigt att jobba i juli. Paradoxalt nog är det mindre stressigt när vi kör med minimal bemanning, eftersom man har fullt upp med rutinuppgifter som håller verksamheten rullande och allt som är mer krävande skjuts på framtiden. Dessutom är kunderna i medeltal avslappnade och på gott humör, kräver inte mer än trevlig semesterläsning och ett leende. Det är alltid roligt när det kommer sommargäster från huvudstadsregionen och är förtjusta över vårt svenska utbud, som lokalbefolkningen tar för givet. Inte heller de finskspråkiga brukar klaga, för här kan de komma över nyutgiven litteratur utan att köa. Alla är nöjda.

Hälsningar från Kaoslandet

Jag har inte hört av mig på ett tag, men månne inte ni har klarat er ändå. Det har varit allt möjligt. Mest flytt. Flyttar är alltid kaotiska, men den här har varit något extra.

Vårtrött

Det har varit tyst från mig den senaste tiden, helt enkelt för att jag inte haft värst mycket energi att blogga, eller göra så mycket annat heller. Vi kan kalla det vårtrötthet, för det betyder att det går över så småningom.

Konsumtionsrapport

De senaste två dagarna har jag inhandlat en oerhört dyr väska (på min skala) och ett par oerhört förnuftiga skor (på vilken skala som helst). Jag tänker att de på något sätt tar ut varandra, förnuftighetsmässigt. I och för sig var också skorna dyra, men det är ok för de är så bra (tror jag, har ju inte gått med dem ännu). Och egentligen är också väskan förnuftig eftersom den är rymlig, vilket inte är den sämsta egenskap en väska kan ha, och gjord av ett tyg som verkar slitstarkt. Dessutom är bägge av inhemskt märke, vilket väl borde ge mig lite patriotpoäng i dessa kristider.

Hur som helst, så har jag funderat en del på hållbar konsumtion, särskilt när det kommer till kläder. Jag har vissa kläder som är av ekologisk bomull, men dåligt sydda. Och sedan andra som är av vanlig oekologisk bomull, men desto mer hållbara. Så vilka är då egentligen bättre?

Bortglömda böcker

Idag kom jag hem från jobbet med böcker om häxbränningar, helgon och heliga platser, helt enkelt för att ingen lånat dem på flera år och de är för fina för att avskrivas. Det var liksom lite synd om dem. Nu ska jag läsa dem, och om någon är riktigt bra så ska jag ställa fram den med en lapp i där det står "Den här boken är bra, läs den!" Annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra med alla dessa fina, försummade böcker.