Ingenting särskilt

Det är de sista timmarna på den sista dagen av mitt veckolånga jullov (två dagar tjänstledigt + välplacerade helgdagar). Jag har fortfarande lådor att packa upp och skåphandtag att skruva fast (förvånansvärt tungt jobb), men jag tänker inte göra det just nu. Just nu ska jag göra ingenting. Till och med ha lite tråkigt.

Julhelgen har varit lagom lugn och lagom sällskaplig, med svenska släkten på besök (hos mina föräldrar alltså, så jag behövde inte julstressa alls). Så många andra har jag inte orkat träffa, det är lite så nu.

Vi åt gott, såg en massa filmer, gick ut med hundarna*, spelade kort (fast ingen kom ihåg reglerna), spelade Alias (och det gick vilt till!), drack kaffe hos farmor varje dag (fast det egentligen inte ryms 12 personer och två hundar i hennes kök, men vad gör det), planerade bröllop (kusinens, alltså). Allt sånt som vi brukar göra när vi träffas (förutom det där med bröllopet alltså, det händer inte varje år. Jag har aldrig varit på ett helt bröllop så jag ser verkligen fram emot det.)

I morgon mjukstartar vardagen med en arbetsvecka på två dagar, sedan fyra dagar ledigt och en kort vecka till. Det blir riktigt bra så, tycker jag.

*)Och jag pinade mig med fast jag inte alltid hade lust, för att läkaren har ordinerat dagliga promenader. Känner mig lite som en sån där fröken i en sån där gammal roman, som är lite sjuklig och ska ta "stärkande promenader" i parken. Kan dock inte minnas att de brukar göra det i snöyra.