En sån dag

Dagens program:

04:44 Konstaterar att det är för sent att försöka få någon sömn.
05:08 Lika bra att stiga upp.
05:50 Tar snöskyffeln och börjar gräva fram bilen.
06:01 Startar mot Karis.
06:35 Tåg mot Tammerfors.
09:00 Möte nr. 1
12:00 Möte nr. 2 / lunch
13:00 Möte nr. 3
18:11 Tåg hemåt.
21.05 Håller tummarna för att bilen startar och att jag inte somnar vid ratten.

Ja, och inget av de här mötena är jag särskilt väl förberedd för. Det är en sådan dag idag. Sa jag att jag inte sovit?

Nytt år

Har inlett året med en lätt förkylning och en ordentlig utmattning och inte gjort särskilt mycket. Annat än vilat när jag inte varit på jobb. Men jag har nya utmaningar att ta itu med under våren, så jag hoppas att orken kommer tillbaka, åtminstone lite. Om inte annat så borde det bli lättare nu när det blir lite ljusare för varje dag.

Nyårslöften håller jag inte på med längre, men målsättningar kan man ju ha ändå. En sak jag skulle vilja är att läsa mera, en bok i veckan eller så. Och helst alla sorter: romaner och fakta, poesi och grafiska romaner, till nytta och till nöje. Måste bara ta mig tiden.

Och så ska jag dansa mer, men det blir inte så svårt för jag har dansat ovanligt lite det senaste halvåret. Det har varit en händelserik höst, inte underligt att jag är trött. Mest bra händelser, men i alla fall. Nu ser jag fram emot ett ganska händelselöst år.

Kanske jag också bloggar mer, men jag lovar som sagt ingenting.

Vår första julgran.

Bloggpaus, tydligen

Den här hösten har jag bloggat ovanligt lite, för att, ja, november. Behöver jag säga mer? Höstdepp och jobbstress. Men också för att jag gift mig, vilket ju är en bra sak som inneburit en del nya realiteter och nya funderingar. Så har jag ju en person här helt nära till hands som jag kan vädra mina tankar med, och därmed mindre behov av att blogga.

Men jag tänker inte sluta för det och lägga ner bloggen helt och hållet, jag bara pausar lite tills inspirationen kommer tillbaka.

Här går vi ut mot nya äventyr. Foto från Fotofabriken.

Den lilla detaljen

Här har vi (dvs pappa) gjort plats för diskmaskinen som vi fick av mina föräldrar i bröllopsgåva. Det krävdes en del klurande på hur man (snyggt) får in en diskmaskin i ett kök som inte är byggt för det, men med en ny skiva på utsidan av diskbänken och lite restbitar laminat under så borde det gå. Vatten går att ordna. Allt under kontroll, alltså.

Sen, när maskinen redan var på väg, kom vi på. Att el, det kan den ju också behöva. Men det finns inte. Så nu står mackapären i vardagsrummet i väntan på en elektriker.

Fylla år

På min födelsedagshelg har jag varit på minisemester i Åbo, det var bra. Hade ingen lust att ställa till med stort kalas bara för att min ålder kommer att sluta med en nolla det följande året, vi hade just ett kalas som var stort nog för hela hösten. Minst.

I Åbo åt vi på Svarte Rudolf, spelade minigolf och bodde på hotell. Åt hotellfrukost, åt pizza, åt veganbrownie och åt franskisar. Gick en massa. Åkte buss, besökte Korois och en ny ekobutik. Åkte tåg. Allt var bra.

Men jag måste nog öva upp mina minimala minigolffärdigheter.

Är det faktiskt redan slutet av oktober?

Nu har även jag lagt märkte till att det är en vacker höst vi har. Så gult! Så soligt! Börjar vara någorlunda återställd från förkylningen. Någorlunda.

Försöker komma ikapp med allting som rullat på medan jag varit borta. Utan att stressa för mycket.

Försöker planera något trevligt till min födelsedag på lördag. Av någon anledning visar biograferna bara skräckfilmer. Ifjol försökte vi gå på restaurang, men de hade nåt slags temafest. I år försöker vi med en annan stad med lite fler restauranger att välja på. Det blir nog bra.

7 frågor om böcker och läsning

Någon påstår att det är en vacker höst i år, det kanske stämmer. Har inte varit ut på ett tag. Fortfarande jättetrött, men inte så farligt förkyld så där annars. Möjligen lite höstdeppig. Misstänker att vi fick mörkerchock av att komma hem från Madeira och isolera oss i en flunssagrotta i höstfinland.

Men en liten enkät kan jag orka med (från Enligt O). Varsågoda!

Namn i skick

Sabla besvärlig förkylning det här. Ingen feber, men halsont och värk, slem i halsen och allmän känsla av elände. Fortfarande hemma i sängen alltså. Börjar vara lite enahanda.

Men det finns vettiga saker som man kan göra utan att överanstränga sig fysiskt, som att öva sig i att skriva sin nya underskrift och över huvud taget komma ihåg vad man heter. Har fått mina nya sjukförsäkringskort men inte skrivit under dem, eftersom jag inte ännu riktigt vet hur jag ska skriva. För att inte tala om all annan administration det innebär att byta namn, borde väl börja med att göra en lista.

Så här gick det sen

Sammanfattning av de två senaste veckorna: jag har gift mig, åkt på bröllopsresa till Madeira och kommit hem med förkylning.

Nu kommer bröllopsstressen på allvar

Om en vecka reser vi iväg till Madeira, men innan dess har vi ett bröllop att fixa och ta oss igenom. Alla frågar om jag är nervös, men jag tycker inte det är något att vara nervös för. Däremot är jag rätt stressad. Tappar nerverna till höger och vänster. Inkommande vecka har vi nästan minutprogram från morgon till kväll för att hinna med allt det sista. Det finns så många små detaljer som behöver fixas ännu. Som att köpa strumpbyxor, beställa blommor, fixa bordsplaceringen och tvätta bilen ut- och invändigt. Packa för bröllopsresan och öva menuett. Hämta hyrkläder. Göra programblad. Lämna in hindersprövningen. Med mera med mera.

Tack och lov hjälper föräldrar, syskon och vänner till med en hel del. Annars skulle det ju inte gå. Och så ordnar de möhippa, det är också trevligt. Med närmat och annan mat och skumppaprovning. Ja just det, skumppa ska köpas också, och ett stycke veganpaj och två portioner glutenfri efterrätt fixas. Men det ordnar sig. Helt säkert.

Via Kronoby till Danseborg

Den här veckan har vi varit på bibliotekskonferens i Kronoby och det blev lite extra spännande på grund av fredagens strejk. Vi hade egentligen tänkt åka tåg eftersom det är så mycket bekvämare (och man kan skriva rent sin konferensrapport innan man ens kommit hem) men det gick ju inte. Alltså tog vi bil upp på onsdagen och på hemvägen hade vi med oss två personer till som skulle till Åbo. Det regnade ganska hårt men vi klarade oss helskinnade hem, sent omsider. Dock är min rygg och vänstra höft lite olyckliga fortfarande, jag spänner mig på något tokigt vis när jag kör och får alltid sjukt efter ett par hundra kilometer.

Hangö Hangö

Idag har jag gjort något jag aldrig gjort förut: åkt tåg till Hangö. Och tillbaka. Det är över huvud taget väldigt få gånger jag varit till staden på udden, ännu för ett år sedan kunde besöken räknas på ena handens fingrar men nu lär det bli mera. Jag går nämligen på en ettårig kurs i läsinspiration, med den månfaldigt prisbelönta läsinspiratören Netta Möller-Salmela som lärare.

Måttligt stressad

En månad kvar till bröllopet, mindre än två månader till Bokkalaset och högsäsong för klassbesök på bibban. Jag är inte så stressad som jag kunde vara. Det känns som att det viktigaste har jag under kontroll och det som jag inte har under kontroll ordnar sig antagligen också, och om det inte gör det så är det ändå inte världens undergång. Med andra ord har jag blivit bättre på att inte stressa.

Den bottenlösa väskan

Insåg att jag har en onödigt stor axelväska när jag hittade följande saker, som jag inte hade en aning om att jag släpade runt på:

En sesamstång
Ett par arbetshandskar
En datormus
En bok

Detta efter att jag "tömt" väskan på onödiga saker inför en resa till Stockholm och konstaterat att jag glömt ta med en bok. Resan var för övrigt bra.

Inte rådlös

Så kan man också torka mattor. Kanske. I morgon ska det i alla fall vara fint väder igen så då kan man hänga ut dem ett varv. Inte för att det finns något tillåtet ställe att hänga dem på... Hur GÖR stadsfolk i allmänhet med sina våta mattor?

Vi fick visst användning för alla de där plastlådorna till slut.

Ett veckoslut i juli

Nu har jag äntligen skurat mina mattor. Det har varit brist på bra mattskurningsväder den här sommaren och egentligen är det inte optimalt nu heller, men de behövde verkligen tvättas. Det var första gången jag tvättade på mattvättningsstället här i stan, och det tog en stund att komma underfund med hur man skulle bete sig med alla kranar för att få mattorna ordentligt genomblötta och inte bara mig själv. Men skurade blev de alltså och nu är det bara att hålla tummarna för att de torkar också.

Nu var det lyst

Idag var det lysning för oss i kyrkan så nu är det officiellt, hindren är prövade och vi är godkända för äktenskap. Vi var där och lyssnade och det kändes bra, efteråt fick vi gratulationer av en främmande kvinna som räknat ut vems pojke min fästman är. Det var roligt. Sedan gick vi på kaffe till Lilla Köket, som är det enda kaféet i stan (förutom museets då det är öppet) som har söndagsöppet och det är dessutom väldigt bra på dieter.

Slut på semestern

Semestern tar slut, men inte sommaren. Jag har fortfarande kvällarna och veckosluten. Mycket sommar kvar ännu. Om man skulle få livet att kretsa kring det där riktiga livet istället för kring jobbet. Då skulle man kunna ha lite semesterfiilis varje dag.

Finns mycket kvar att göra ännu denna sommar: ställen att besöka, människor att träffa. Bröllop att förbereda. Märk väl, att nu planerar vi inte mera, vi förbereder. Det börjar bli mer konkret. Hindersprövningen är inlämnad, brudkrona hittad och dansövningen i full gång. Det blir nog bra ännu.

21 om Temumriken

 Hittad hos enligt O.

Jag heter Lisa
Jag är för tillfället på semester.
Jag är bra på att sortera saker.
Jag tycker inte om  stök och stress.
Jag är dålig på  att slappna av.
Jag läser mycket barnböcker.
Jag gillar när jag blir positivt överraskad av människor jag möter.
Jag sjunger gärna.
Jag älskar min familj.
Jag är inte speciellt bra på att hitta i städer. 
Jag föredrar hallon framom jordgubbar.
Jag tycker om chokladkaka.
Jag är beroende av lugn och ro.
Jag har på mig en blå sommarklänning.
Jag dricker hellre öl än vin, men mest vatten.
Jag lyssnar på mycket poddar.
Jag blir arg på onödiga orättvisor.
Jag blir rädd av mörker.
Jag önskar att vårt bröllop blir trevligt och minnesvärt.
Jag är pinsamt dålig på att komma ihåg namn.
Jag är uppväxt på gården Granbacka i Tenala, Nyland, Finland. 

Vem är du?

Linda och Valentin

Den här duon hade jag inte hört talas om förrän deras samlade äventyr började komma ut i fjol, men serien beskrivs i recensioner som en föregångare i genren (sci-fi) och till och med klassiker. Måste läsa alltså.