När jag först läste om Nalo Hopkinson, som var en av hedersgästerna på Finncon i somras, tänkte jag att det lät som en författare som jag skulle tycka om. Hon skriver fantastik (åtminstone den här boken är varken renodlad sci-fi eller fantasy) med utgångspunkt i västindisk kultur och historia. Man kan alltså vänta sig zombier, men inte den "vanliga" sorten som hasar runt och äter hjärnor och som jag inte har mycket till övers för. I Brown Girl in the Ring, som är Hopkinsons debutroman, finns både själlösa kroppar, kroppslösa själar och andra varianter på temat, samt organtransplantationer med de ytterligare möjligheter de medför. Allt detta i vad som finns kvar av centrala Toronto efter en ekonomisk och politisk kollaps som fått de lyckligt lottade att fly till förorterna och lämna resten att klara sig bäst de kan.
Huvudpersonen Ti-Jeanne är en ung, ensamstående mamma till en liten baby, vars far Tony är en knarkande slashas som agerar springpojke åt den lokala maffialedaren och häxdoktorn Rudy, ett riktigt ruskigt monster till man. Hu. Naturligtvis faller det på Ti-Jeannes nacke att befria staden (och framför allt hennes familj) från Rudy, med hjälp av andebesvärjelser och mod. Det är också det enda som är förutsägbart, för som i den bästa av såpor dyker det upp de mest oväntade samband och kopplingar från höger och vänster, men utan att trovärdigheten lider för mycket. Ett bevis på att denna roman har välskrivna karaktärer är att jag precis kunde förstå hur en smart kvinna som Ti-Jeanne kunde falla för något så värdelöst som Tony. Och som fantasy betraktat är det här det fräschaste jag läst på länge.
Den låter intressant, som en kombination av urban fantasy och dystopi (jag märker att litteraturvetar-bibliotekarien är igång!), men jag får hela tiden Boney M:s låt i huvudet av titeln och den är ett örhänge av rang...
SvaraRaderaNå det var den jag fick i huvudet också, fast bara småbitar, så tack för länken :) Tror att båda är inspirerade av samma tradition av ringlekar eller liknande, varje kapitel i boken har ett motto från en lek, ramsa eller traditionell visa. Och jo, den är en blandning av både det ena och det andra.
SvaraRadera