Idag är misslyckandets dag, men det enda jag lyckats misslyckas med är att klä på mig ordentligt. Inser att jag måste göra ett avsteg från mitt köpstopp och införskaffa en ordentlig vindtät rock med tillhörande utanpåbyxor. Sådana kläder har jag inte haft sedan jag var liten, mest för att jag är lite fåfäng av mig och inte vill se tantig ut, men nu när tantighet ingår i min arbetsbeskrivning, liksom daglig utevistelse, är det nog bara att kasta in stilhandduken och styra kosan till närmaste sportbutik.
Andra har dock lyckats misslyckas utan att det förvånar någon alls.
Det som jag däremot lyckats med är att organisera mat, både i skåpet och i datorn. Jag har samlat mina bekantas allergilistor till ett ställe så att jag hittar dem när de behövs, för jag är hopplös på att komma ihåg sådant utantill. Det blir många, långa och varierande listor.
Egentligen tycker jag inte det är bara besvärligt med matallergier (visserligen lätt för mig att säga, som slipper ha dem själv) utan också en lite rolig utmaning att försöka pussla ihop något som funkar. Är man ens lite intresserad av matlagning och kan grunderna är det ett lagom knåpigt arbete att ändra på recept och fundera ut vad man kan göra annorlunda. Dessutom en anledning att testa nya saker som man inte annars använder i matlagning.
Någon gång har jag med lätt fasa lekt med tanken att hamna laga mat åt alla mina bekanta med specialdieter (det är ju inte bara allergierna...) på en och samma gång. Den utmaningen har jag tack och lov inte utsatts för ännu, det skulle antagligen bli ett antal parallella menyer, eller möjligen potatisgröt.
Då har jag ändå inte räknat med att somliga annars bara vägrar äta vissa saker, men sådant brukar jag gladeligen "glömma" ibland, för jag tycker egentligen det bara är barnsligt att kinka med maten när någon annan bjuder. Faktiskt. Men det kanske bara är jag (och andra stränga tanter) som tycker så.
Det skulle kanske vara roligare om man kunde välja att hålla på o sätta ihop specialversioner av allt t.ex. bara vissa dar i veckan? Jag börjar va grundligt trött på allt jag inte hittat en någorlunda ätlig ersättning för på tio år eller så... ;P
SvaraRaderaTycker nog folk har rätt att ha nånting dom verkligen avskyr o faktiskt aldrig vill ha, men långa listor saker man av-princip-int-ens-smakar-på ens då nån annan bjuder kan nog bli lite väl ibland...
Lustigt att du tycker vattentäta utekläder är tantiga, jag har alltid haft mest emot att dom blir så hypersportmode att det känns främmande för mig (o rätt tråkigt dessutom). Fast jag brukar lösa det med att köpa byxor o jacka som inte hör ihop o låssas tro att det känns bättre då :o
Av någon anledning kopplar jag ihop sportmode med tantighet, vet inte riktigt varför. Måste analysera ;)
SvaraRaderaNu har jag funderat och kommit fram till att det är vad allmänheten på landet bär mest hela tiden, av praktiska orsaker. Inte yppersta sportmode, men de billiga kopiorna från Halpahalli eller, i bästa fall, Anttila. Alltså något att ta avstånd ifrån när man flyttar till stan och försöker se världsvan ut ;)
SvaraRaderaHm... mina lantisar måste va väldigt historiska - dom har halare eller gamla oljekläder o har aldrig nått fram till Gore-tex el nå sånt. El så har jag inte egentligen tittat på dom på sådär tio år, kanske? Jag tycker snarare att det är svårt att köpa inte-sportmode som inte ser tantigt ut om det inte istället ska vara så smått tillskuret att det är värdelöst som kläder överhuvudtaget :)
SvaraRadera