Idag kom jag hem från jobbet med böcker om häxbränningar, helgon och heliga platser, helt enkelt för att ingen lånat dem på flera år och de är för fina för att avskrivas. Det var liksom lite synd om dem. Nu ska jag läsa dem, och om någon är riktigt bra så ska jag ställa fram den med en lapp i där det står "Den här boken är bra, läs den!" Annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra med alla dessa fina, försummade böcker.
Just på religionshyllan antar jag att problemet är att de barn som bor i religiösa familjer har egna böcker hemma, och de som inte gör det tittar inte alls åt den hyllan, även om där finns en hel del av rent allmänt intresse också. Men nu ska åtminstone jag allmänbilda mig.
En annan problemhylla är Samhälle. Visserligen förstår jag att ungarna inte är vidare intresserade av politik, men å andra sidan anser jag att de borde vara det. Nu inför Kvinnodagen har jag satt ihop en utställning med fina (olånade) feminismböcker och biografier, givetvis i sällskap av Pippi Långstrump och Prinsessan Bulleribång. Hittills har det inte nappat, men jag försöker åtminstone.
På vissa bibliotek har de en utställningshylla med "noll-lån", det vill säga böcker som aldrig lånats ut. Jag tycker det är en originell idé, att föra fram något med argumentet "det här har ingen annan velat ha". Borde kanske testa det också.
Eller kanske argumentet - hitta något du blir först med att upptäcka? ;-)
SvaraRaderaEn av de i mitt tycke finaste sakerna med Åbo Akademis bibliotek är att de har en otrolig massa halvdolda skatter i bokgruvan. Man kan beställa böcker om bland annat nåns virriga fotoresa kring Ladoga, Idos grammatik (på finska), en östpolsk författares brev från mellankrigstiden (på svenska), något ytliga hårdkokta deckare från en svunnen tid och mycket annat. Jag minns inte säkert, men jag tror till och med att jag en gång fick en bok som hade gått upp i limningen trots att ingen skurit upp den ännu. Bibliotekarien sade i varje fall att sidorna helt bra kan falla ur böcker som ingen någonsin läst.
SvaraRaderaJag skulle definitivt låna från en utställning med obskyra böcker. Jag upplever att känslan av nya, intressanta möten är starkast med just böcker som få eller inga lagt märke till tidigare.
Ja det är väl så man borde vända det, upptäck det outforskade.
SvaraRaderaJag tycker fruktansvärt synd om olånade böcker. Det händer att jag ställer fram någon bok ibland och hoppas att den ska bli serendipitetiskt (?) utlånad :-)
SvaraRadera(Ibland händer det att jag lånar och returnerar böcker lite extra också, eftersom vi har en policy med avskrivningar av litet använt material och jag inte alltid håller med den...)
Ibland är jag också frestad att låna bara för att bättra på statistiken, men tycker det är fusk om jag inte läser boken. Åtminstone lite. Annars kan jag inte kräva att någon annan ska visa intresse för den heller, tycker jag.
RaderaTill mitt försvar vill jag säga att det är böcker som jag har själv eller har läst.
SvaraRadera