Jag vill inte tänka på vad jag stoppar i mig. Jag försöker faktiskt medvetet låta bli. För det är för mycket nu, dieter dieter dieter vart man ser, hela tiden nya. Dieter för att gå ner i vikt, dieter för långt liv, dieter för att må bra (men det gör man ju inte). Östersjödiet, stenåldersdiet, ph-diet, iso-diet, LCHF, GI...
Någon av dem kanske är bra, eller åtminstone ofarlig, men några är helt klart för extrema och själva diethysterin är allt annat än sund. För när mat reduceras till utfodring och näringsämnen missar man något väldigt viktigt, och det börjar gå troll i ens förhållande till mat och ätande.
Dessutom är bakgrunden till det hela till stor del bullshit och business as usual. Den insikten får mig att må lite illa, eftersom jag vet hur mycket illamående dietfokuseringen kan leda till. Tänk bara på hur allt från livsstilsmagasin till matproducenter profiterar på folks osäkerhet och rädslor, för att inte säga ångest. Inget nytt under solen, jag vet, men det gör inte fenomenet mindre motbjudande.
Eftersom jag är frisk och kan äta vad som helst vill jag kunna göra just det och njuta av det, utan att fundera så förbannat mycket om det är bra för mig eller inte. För det där funderandet är åtminstone inte bra för mig.
Jag brukar tänka så här: det är möjligt att jag skulle må bra av att äta mer hälsosamt (vilket i sin tur förstås betyder olika beroende på vem man frågar), men jag vet att jag åtminstone mår bra av att äta sånt som jag tycker är gott, så därför äter jag vad jag vill. Att jag sedan borde motionera mer är en annan sak...
SvaraRaderaMin favorit bland tvivelaktiga dieter är "The Hacker's Diet: How to lose weight and hair through stress and poor nutrition".
Jag skrev en kommetar åt dej, men den kom bort innan den publicerades o nu orkar jag inte formulera den en gång till. Du kan be att få den muntligt då vi träffas, el nåt ;)
SvaraRaderaJaaa-a instämmer! Orden 'diet' och framför allt 'banta' är två av de fulaste orden jag vet! Jag tycker att det inte är ngt fel att tänka på att äta bra och motionera men man ska inte ta det till överdrift. Det viktigaste är ju att man mår bra och trivs!
SvaraRaderaDet löjliga är ju att jag som aldrig bantat eller behövt banta ibland nästan blir lurad att man kanske egentligen borde, ändå. Oklart varför. Man borde ju vara tillräckligt klok för att veta bättre, vid det här laget.
SvaraRadera