lördag 25 maj 2013

Om läsningar och omläsningar

Det var ett tag sedan jag skrev något om böcker, men jag dristar mig ändå att delta i veckans bokbloggsjerka, dels för att frågan är intressant och dels för att det alltid är roligt att ha avvikande åsikt i sånt här. Frågan är alltså:

Brukar du läsa om böcker? 

Ja, jag läser ofta om böcker. Trots att listan på olästa böcker som jag skulle vilja läsa är oändlig och tiden inte är det, helt enkelt för att bekanta böcker är säkra kort, om jag är ute efter en specifik läsupplevelse. Jag vet vad jag får och jag vet att jag kommer att trivas, jag vet vem jag kommer att träffa och vilka händelser jag har att se fram emot. Eftersom jag förstås inte minns alla detaljer så blir det också ett återupptäckandets glädje.


En annan orsak att läsa om en bok är att jag inte riktigt begrep mig på den vid första läsningen, kanske var jag för ung eller så var det fel läge, men jag litar på att där ändå finns något att hämta. Det är mest klassiker jag ger en andra chans på det viset, eller böcker som någon enträget rekommenderar.

Sedan tycker jag att det är intressant i sig att en bok aldrig är samma bok när man läser om den. Eller kanske jag borde säga att läsningen inte är samma, eftersom läsaren inte är det. Plus att det finns de där böckerna som är så komplexa, på ett bra sätt, så att det är synd att läsa dem bara en gång för då har man inte läst dem ordentligt.

Det var ganska många argument för att läsa om böcker. Det kan förstås slå helt fel också, i synnerhet om man läser om gamla ungdomsfavoriter som inte alls håller måttet i en vuxen läsning. Tänker här på t.ex. David Eddings fantasyböcker, som jag slukade i högstadiet och som för mig blev porten till hela fantasy-genren. Idag förstår jag inte alls vad jag såg i dem. Eller jo, jag förstår att det var en spännande och rak handling (utan problematisering), tydliga karaktärer (schabloner och karikatyrer), magi och sånt. Jag var för ung för att förstå mig på nyanser, det enda jag hade invändningar mot var rasismen (det finns et ont folkslag, precis som i Narnia).

Andra favoriter håller år efter år, läsning efter läsning. Muminböcker och sånt. Med andra ord tycker jag inte att livet är för kort för omläsningar, det finns många böcker som förtjänar dem.

7 kommentarer:

  1. Du har rätt om att läsa om böcker är ett säkrare kort, men ändå föredrar jag att uppleva något nytt :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är kanske en personlighetsfråga också, jag är mer bekväm än äventyrlig, vill ha trygghet, också i böcker.

      Radera
  2. Intressanta tankar. Och visste ändrar vi oss under årens gång och tycker naturligtvis inte lika. Just därför kan även jag tycka att det kan vara intressant att läsa om.

    SvaraRadera
  3. Känner igen mig, ibland längtar jag helt enkelt tillbaka :) Läser också ofta om serier när en ny bok kommer, så att jag har handlingen klar för mig, irriterande när man läser och märkar att man glömt karaktärer eller tidigare storyliner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör jag också! Ibland går det ju flera år mellan utgivningarna och då hinner man glömma ganska mycket.

      Radera
  4. Jag har så mycket olästa böcker som väntar på mig, så jag tycker inte jag har tid att läsa om. Men när jag blir pensionär, då ska jag läsa om alla mina favoriter!

    SvaraRadera
  5. Det där med att känna igen sig hade jag mer behov av när jag var yngre, nu vill jag bara ha nytt :)

    SvaraRadera