Sedan fredagen har jag varit hemma med något slags förkylning, som tar sig uttryck i lite stegring, lite snuva, lite ont i halsen och total orkeslöshet. Det positiva är att jag haft tid att vila mitt lilla huvud, tid att titta på det vackra vädret genom fönstret och tid att tänka. Det negativa är att jag missade en resa till Stockholm med en fest och ett besök hos en kompis, att vissa saker jag ska göra den här veckan på jobbet blev oförberedda och att jag hade tid att tänka (måtta med allt).
Och idag, när jag har kvällstur, steg jag ändå upp tidigt för att jobba igen en del av det där jag missade. Tills jag insåg att det verkligen inte är vettigt att göra så, för det kommer att bli alldeles tillräckligt tungt att orka igenom den här dagen utan att göra den ännu längre än jag måste. Och är man sjuk så är man sjuk, det är en princip värd att hålla fast vid. Och att man gör arbete på arbetstid, det är en annan. Inte för att komma undan med så lite som möjligt, utan för att orka fortsätta jobba i längden, och göra det bra. Ibland har jag varit lite för bra på det där med att jobba tills jag stupar, så jag har lärt mig nödvändigheten av att sätta gränser.
Så nu ska jag ta det lugnt en stund, tills det är dags att fara till jobbet på riktigt. Och jag ska inte ha dåligt samvete för det.
Ja, bra principer! Också, och kanske i synnerhet om man jobbar med kundbetjäning måste man förstå att hållas hemma om man är sjuk, för ingen uppskattar väl en kassa som sitter och hostar och nyser på både varor och kunder... Själv är jag tacksam för att jag har ett jobb som jag inte kan sköta hemma, för jag tror att sådant, till skillnad från studier, skulle jag nog kunna fixa med dagarna (och nätterna) i ända hemma.
SvaraRaderaDet är en fördel med det här jobbet jämfört med att vara lärare: det finns inte så hemskt mycket (egentligt) jobb som det är möjligt att ta hem. Det är en sak att jag läser en massa barnböcker på min fritid, men jag slipper åtminstone rätta uppsatser och planera lektioner.
RaderaDet är nog nackdelen med alla mina jobb - alla kan iaf delvis tas hem och ska och måste mer eller mindre det också. Och något sådant som att vara sjuk med ersättning eller fastställda semesterdagar finns ju överhuvudtaget inte i de flesta av mina projekt... Bara deadlines man får fundera ut hur de ska hålla eller budgetar som måste räcka att leva av tills man är klar.
SvaraRaderaSamtidigt så betyder det också positiva saker för mig med att kunna bestämma över sin tid och var man är och att kunna välja när och hur man vill jobba. Men det är svårt det där att se till att man "stänger av" jobben tillräckligt ofta också... speciellt som jag knappt vet ibland vad som är mina jobb och vad som är nåt annat :P
Hoppas det börjar kännas bättre på jobbet osv idag ren ändå!
Det där är största orsaken till att jag inte vill ha ett allt för fritt jobb, även om det skulle vara spännande. Sånt flyter lätt ut över allt annat och jag har märkt att jag inte kan hantera det. Och jo, jag ska nog överleva den här veckan också. Lyckligtvis dyker det också upp saker som går oväntat bra, ibland.
RaderaJag har nog faktiskt undrat över hur man skulle hantera det om man inte bor ensam, som jag gör nu? Men antagligen genom att ändå mer än vad jag nu gör ha en klar rutin för arbetsdagar som är sig lik från en dag till en annan, antar jag. Nu gör jag bara veckoplaner med preliminära timfördelningsplaner/ planer för hur långt jag måste komma för olika dagar, sen får de exakta tiderna mer "ge sig själva" om jag inte har tider att passa av andra skäl.
RaderaFunkar bra då när jag gillar det jag gör och allt går bra och.. nåja... mindre bra ibland annars får jag ju medge :P
Men som helhet - jag tycker allt är ok utom att jag saknar tryggheten man får på köpet med en "ordentlig" arbetsgivare och ibland det sociala med en fysisk arbetsplats där man har folk omkring sig varje dag.
Och alltså - ifall det nu inte var klart ändå - jag menade INTE att det är "fel" att inte vilja ha det som jag eller att alla "borde" kunna hantera det - det var menat som en reflektion över hur man kan fundera o tänka :)
SvaraRaderaDet förstod nog åtminstone jag :)
Radera