lördag 9 april 2011

Högst svamligt inlägg om bland annat memma och strumpstickor

Det blev inget av gardinerna idag heller, däremot har jag (äntligen!) vänt på kylskåpsdörren medelst en mycket märklig skruvmejsel (värsta high-tech och rätt opraktisk egentligen) jag fått av min gode far (som nog menade väl), samt en strumpsticka. (Strumpstickor är underskattade redskap, de kan användas till allt från mord till hantering av trilskande kopieringsmaskiner, och dessutom kan man sticka både strumpor och vantar med dem.) Nu har jag alltså ett kylskåp som inte öppnas mot väggen så att man måste böja sig över dörren för att få ut någonting. Det var lite opraktiskt.


Annat nödvändigt jag ägnat mig åt är att reda upp bland etiketterna här på bloggen (ifall nu någon mot förmodan använder dem), genom att rationalisera bort en del onödigt och införa några mer övergripande kategorier.  Nu kan min (högst teoretiske) idealläsare (ni vet, han som är intresserad och även går tillbaka och läser gamla inlägg) leta fram exempelvis alla mina "funderingar", alternativt "intresseklubben antecknar". De senare kategorin har, märkligt nog, fått mest kommentarer. Det är jag väl tvungen att tolka som att jag har en intresseklubb. Där ser man.

I min iver glömde jag visst äta middag. Räknas memma som riktig mat? (Varför godkänner stavningskontrollen inte memma? Pöh.) Det gör det nog.

(Använder jag för mycket parenteser? Nää... Och detta inläggs allmänna brist på sammanhang tänker jag skylla på lågt blodsocker.)

4 kommentarer:

  1. Orsaken till att stavningskontrollen inte godkänner din stavning av ordet memma är ganska självklar. :-)

    SvaraRadera
  2. Jo, strumpstickor är bra :) Själv kom jag inte på att ta till en sån när jag och pappa vände på hyllorna i mitt kylskåp, men kan nog tänka mig att de kunde ha kommit till användning. (Iom att vändningen av hyllorna innefattade att ta loss dörren och sätta fast den igen efteråt, eftersom dörrkarmen kom i vägen så man inte fick upp dörren tillräckligt.) Och hur nån lyckats få in hyllorna upp och ner så att de bågnade av minsta lilla filburk går över mitt förstånd...

    SvaraRadera
  3. Jag trodde att idealläsaren var en sån som ända sedan bloggen startade hade läst och kommenterat varje inlägg genast det blev skrivet. Själv är jag inte så flitig gällande det senare...

    SvaraRadera
  4. Så går det när man bloggar på tom mage. Men den godtar inte "memma" heller.

    Upp-och-ner-vända hyllor låter ännu besvärligare än bakvänd dörr. Det går att ställa till med allt möjligt om man riktigt försöker.

    Den ideale läsaren är naturligtvis även en flitig och läsvärd kommentator. Men ärligt talat väntar jag mig inte det, och ställer förstås inga krav på mina läsare.

    SvaraRadera