Nu har jag bestämt mig för att jag är frisk igen och det är dags att påbörja projektet med att återuppbygga nån sorts kondis och styrka efter fyra veckor av stillavarande. Igår var jag på en halv dansövning, det är ju en bra början.
I lördags var jag en mycket vimsig värdinna på bokkalas och det vill jag aldrig göra om, så utmattad och eländig som jag var efteråt. Jag är helt enkelt inte skapt för sådan, när det är fullt med folk och det händer flera saker samtidigt och jag borde ha koll på allt så blir det bara för mycket och jag vill bara ställa mig i ett hörn och gråta. Men det skulle ju inte se så bra ut.
Idag har jag varit ledig och försökt få undan ett och annat som blivit ogjort. Det känns som att jag är efter med allting, framför allt en hel del texter som jag borde skriva så småningom. Inte blir det bättre av att jag klåpade med inspelningsfunktionen på min nya telefon så att den inspelade intervjun inte sparades, så det gäller att skriva ner så länge jag kommer ihåg (tack och lov garderade jag mig genom att göra anteckningar också, men allt skrev jag ju inte upp).
Annars har jag blivit ganska bra vän med min Fairphone. Börjar förstå det här med att man lätt fastnar i en smarttelefon. Börjar lära mig skriva på pekskärm. Börjar använda elektronisk kalender. Hittills har jag bara hittat en brist som tyder på att apparaten är konstruerad av en man: det går inte att lägga in en påminnelse som återkommer med 28 dagars mellanrum (vilket gick på min gamla).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar