Ni vet känslan, när man planerat noga vad man ska göra varje arbetsdag för att hinna med allt, och sen dimper det ner lika mycket till som måste åtgärdas bums på direkten? Och känslan, när man kommer på sig själv med att ha sagt "inga problem, det fixar jag" lite för många gånger? Eller, men det är kanske lite för specifikt, när det kommer in returnerade böcker i samma takt som man plockar upp dem på hyllorna, som är ovanligt röriga och fem minuter efter att man snyggat till dem kommer det någon och råddar igen.
Hade inbillat mig att de här veckorna skulle vara sköna och vilsamma, med många lediga dagar, inga skolklasser och gott om tid att planera kommande program. I stället visar det sig att det finns lika mycket jobb som vanligt inklämt på färre dagar, eftersom kundströmmarna koncentreras och Den Stora Invigningen obarmhärtigt närmar sig.
Idag skrev jag en att-göra-lista på en A4:a som inte ville räcka till, och en har-gjort-lista på en A5:a som blev full. Där ingick bland annat "flyttat 2,5m Huma-fågel från sagorummet till chefens kontor och hissat upp den i taket". Tråkigt är det ju inte, åtminstone.
Nu blir det tack och lov långhelg, återkommer när jag har något roligare att skriva om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar