Den svåra konsten att må bra

Det senaste året har jag fått lära mig mycket om vikten av att ta hand om sig själv. Förra vintern var jag i riskzonen för att bli sjukskriven på grund av utmattningsdepression, men jag sökte och fick hjälp i tid. Nu går jag på rehabilitering samtidigt som jag försöker hitta en livsstil som är hälsosam och hållbar i längden. Det är allt annat än lätt. Men det behöver inte heller gå i en handvändning, de här problemen har vuxit till sig under flera år och kommer att ta flera år att komma över.

Egentligen vet vi ju vad som behövs för att må bra: balanserad kost, motion, god sömn, tillräcklig återhämtning och sunda människorelationer. Men hur förverkligar man det?


Det viktigaste jag lärt mig är att stanna upp och känna efter, känna vad jag behöver och känna när jag inte mår bra. Utmattning kan ha många olika slags symptom, ofta diffusa, här är några som jag led av och som borde få varningsklockorna att ringa:

• konstant trötthet och utmattning
• koncentrationssvårigheter
• svårighet att läsa texter på en nivå som jag tidigare klarat galant, som vanliga romaner
• förlorad initiativförmåga
• minnesstörningar
• sömnstörningar
• överkänslighet för ljud
• huvudvärk, illamående och magbesvär utan medicinsk förklaring
• synrubbningar
• utmattningsgråt
• ångeststörningar

Mycket av det här hade förstås kunnat bero på andra sjukdomar, därför fick jag först och främst genomgå en grundlig hälsoundersökning, som dock visade att jag var kärnfrisk rent fysiskt.  Ändå kände jag mig allt annat än frisk.

Nu är jag som sagt på bättringsvägen, men jag vet att jag fortfarande har mycket kvar att lära mig om konsten att må bra. Å andra sidan har jag redan lärt mig en hel del om mig själv som jag inte hade lärt mig annars. Och jag är glad att jag fick hjälp innan det blev desto värre, många inser inte ens att de är sjuka förrän de blivit sängliggande och i det skedet är det mycket svårare att komma tillbaka.

Så att, gott folk, sköt om er och sköt om varandra. Det är ni värda.