Jag har en kroniskt överstor garderob (ett problem jag inte är ensam om) och genom åren har jag testat olika metoder för att krympa den. Längre och kortare köpstopp på antingen alla kläder eller vissa kategorier har funkat sådär, slutresultatet blir att jag mest har slitna kläder. Utrensningar gör jag nu och då, men problemet är att jag är rädd för att göra mig av med för mycket och sedan inte ha råd att köpa nya kläder. Min klädbudget är på ca 600 euro i året, och eftersom jag vill köpa kvalitet och helst ekologiskt så räcker det inte till hemskt många plagg.
Nu kommer kanske någon och argumenterar att man ju kan köpa billiga kläder ekologiskt på loppis, men eftersom jag ställer lika höga krav på kvalitet, passform och stil på begagnat som på nytt, så är det sällan jag hittar något som duger. Det är för resten en princip, alltså att inte köpa halvdåliga plagg bara för att de är billiga och/eller ekologiska, som gjort mycket för att förbättra min garderob. Ingen blir glad av att gå med kläder man inte är riktigt nöjd med, de må sen ha varit hur billiga som helst. Jag håller hårt på att det mest hållbara klädköpet, både ekonomiskt och ekologiskt, är ett plagg som är slitstarkt, bekvämt och snyggt, så att man gärna går med det många många gånger innan man slänger det. Om det sedan dessutom är miljömärkt eller begagnat så är det en bonus. Men jag vet att det finns olika åsikter i den här frågan.
Hur som helst, visst går det att fynda riktigt bra kläder på loppis, men då ska man ha tid att regelbundet gå till flera loppisar och gå igenom nyheterna med en kritisk blick. Och jag har helt enkelt inte tagit mig den tiden.
Nu kanske någon frågar sig hur det då kan komma sig att jag har för mycket kläder, om jag bara har råd med 10-20 plagg i året? Det är väl ungefär så många som man sliter ut. Nå, grejen är att jag får mycket kläder gratis, mest av släktingar som tröttnat eller vuxit ur dem. Alla kvinnor i släkten är långa och jag är för tillfället smalast så det är hos mig de hamnar. Och jag har svårare att vara kritisk mot kläder som jag får helt gratis, även om jag blivit bättre på det också. Jag tänker att jag inte har någonting att förlora på att gå med varje plagg en gång och sen om jag inte trivs i det så ger jag det vidare.
För ett drygt år sedan ärvde min mamma sin moster, som varit sömmerska och bara en halv storlek mindre än jag. Hon var både modeintresserad och sparsam, vilket innebar att hon lämnade efter sig en ganska stor klädkammare fullproppad med kläder från de senaste 50 åren eller så. En riktig vintage-skattkammare med andra ord. Jag hade också tidigare fått kläder därifrån, de flesta helt oanvända, och visste att byxorna och kjolarna där passade bättre på min djupa svank och höga midja än det mesta som går att hitta i butikerna. Alltså tog jag för mig, kasssvis med kläder. Vid det här laget tror jag att jag gått med alla åtminstone en gång, men mycket har jag gett vidare av en eller annan orsak, mycket är trots allt en halv storlek för smått och nackdelen med hemsydda kläder är att de inte kommer med någon tvättanvisning, så det har hänt ett par olyckor också.
Men det jag egentligen ville komma till är att jag nu hittat ett fungerande system för att optimera min garderob. Det fungerar för att det a) motiverar mig att rensa ut plagg, b) motiverar mig att tänka efter tre gånger innan jag köper något nytt och c) minskar på garderoben i en kontrollerad takt så att jag inte riskerar rensa ut för mycket. Principen är enkel: för varje plagg jag skaffar (vare sig jag köper eller får gratis*) gör jag mig av med två gamla. Det kan vara antingen utslitna plagg som slängs eller så för jag något till loppis. Alla typer av plagg räknas både in och ut, även underkläder.
Det här betyder dels att det blir roligare att rensa ut kläder då jag vet att jag får en belöning i form av möjligheten att skaffa något nytt, dels att jag väljer nya kläder med omsorg eftersom priset är att jag måste göra mig av med dubbelt så många gamla. Planen är att jag ska hålla fast vid systemet tills jag ser att alla kläder jag har är i aktiv användning, sen kan jag övergå till principen en in - en ut.
Hittills har det fungerat bra, jag räknar 50 plagg ut och 25 in sedan jag började, och än finns det gott om utrymme att rensa ut. Med den här takten uppskattar jag att det tar ett par år innan jag når en nivå som känns lagom, och den tiden kan det få ta.
*)Dock räknar jag inte födelsedagspresenter och julklappar, eftersom jag inte har kontroll över dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar