Mitt livs effektivaste tandläkarbesök

Det tog åtta år innan jag kom mig för att ringa till tandläkaren.

Sedan tog det fem månader att få en tid.

Sedan tog det tio minuter att konstatera att mina tänder är perfekta, liksom min munhälsa i övrigt.

Så att om tandhälsovården överskrider sin budget så beror det åtminstone inte på mig.

Vasa Folk

Ett par dagar efter att jag kom hem från Vasa Folk har jag så småningom börjat återhämta mig tillräckligt för att skriva några ord om upplevelsen. Otakts jubileumsresa blev precis så rolig som den skulle, med mycket dans och musik och, framför allt, gamla goda vänner. Jag börjar märka att det är en annan sak att vara med som halvgammal gamyl än som aktiv otaktare, det är inte mindre roligt men det är annorlunda.

Eftersom själva festivalen i år bara var en dag hade otakt fixat lite extra program. Vi åkte till Vasa redan på fredagen, inkvarterade oss hos ett par otaktveteraner och for på efterfesten till spelmännens folkmusikseminarium, som pågått under dagen. Jag hade tagit mina stadigaste skor och tejpat min tå för att hålla ihop, det fungerade. Men vi blev inte så sent för det var ju lördagen som var den stora dagen.

Mastodontmatlagning och mikropaj

Jag har varit ledig i går och i dag och för ovanlighetens skull ensam hemma, så jag har passat på att vara huslig: storbykat, storhandlat och fyllt frysen med karelsk stek, kålsoppa och bröd för ett par veckor framöver. Och så har jag experimenterat med min mikrovågsugn.

Mitt bidrag till brandtalskören om läsning

De senaste veckorna och månaderna har diskussionen om den oroväckande svaga läsfärdigheten hos barn och unga också nått Finland och Lilla Staden, som har en identitet som kulturstad men inte kommer undan för det. Det är uppseendeväckande att läsfärdigheten är svagare bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga och allra svagast i södra Österbotten och Västnyland, där man inte ens kan skylla på att svenskan är i underläge. Jag har också svårt att tro att vi har så mycket sämre lärare än resten av landet.

Vässar pennan

Eller putsar tangenterna, snarare, för nu har jag anmält mig till Bloggskrift 4, som är en skrivkurs på nätet. Det var länge sedan jag gick skrivkurs men det är väl ingen orsak att inte ge mig en ny chans. Första gången bloggskrift ordnades var jag nämligen också anmäld, men lyckades inte producera texterna. Nu ska jag försöka lite hårdare, för jag vet ju att jag tycker om att skriva och jag kommer mig inte för att skriva skönlitterärt om det inte sker i ett sammanhang. Skrivperioden infaller samtidigt som biblioteksflytten, men det kan vara en positiv sak att ha något annat att fokusera på också. Som när jag drog en extra danskurs samtidigt med slutspurten på gradun, det var rätt lyckat.

Fotarbete

Det blev mycket spring på jobbet idag. Först hade jag informationssökning med en fjärdeklass, och det gick förhållandevis bra trots att det var första gången jag gjorde något liknande på finska och samtidigt första gången jag hade en fjärdeklass. Största problemet med min finska har varit att jag spänner mig för mycket, i de stunder då jag glömmer att jag inte kan så löper det helt ok. Antagligen säger jag en del knasigheter, men det finns ju en lärare med som kan gripa in och förtydliga det som blir för klumpigt uttryckt. Det är inte optimalt, men det är så jag måste lära mig, genom att göra ändå.

Yucca-staka

Månntro det ska bli något av det här.

Det händer utanför fönstret

Utanför mitt fönster finns ett ganska vildvuxet markområde som inte ser så vackert ut precis, men jag har nu tänkt att det är bättre än att ha utsikt mot ett annat hus, så som de flesta i det här området har. Marken hör till staden, men de har uppenbarligen inga större ambitioner för den. Den senaste tiden har det dock surrats om att något är på gång, ett parkprojekt på initiativ av invånarna, och mitt i allt går någon där och röjer sly. Det är ju trevligt, tänkte jag, och fortsatte titta på House of Cards.

Kola!

Igår när jag tyckte synd om mig själv för att jag blivit sjuk och missar Bokkalaset kom jag på att återupprätta mitt gamla favoritsnask: 4-minuterskolan. Här kommer alltså ett recept:

50 gram smör (ja, jag menar smör)
1 dl socker (brunt om man har, det ger intressantare smak)
4 msk sirap
4 msk kakao (fast om man inte är chokoman så räcker det nog med två)

Blanda allt i en kastrull och koka i fyra minuter på hög värme under omrörning. Häll upp på en smord tallrik. Ät. 

Personligen tycker jag att kolan är godast när den är halvstelnad och varm, men man kan också låta den svalna helt. Då kan det löna sig att skära den i bitar medan den ännu är lite mjuk. Ibland blir den stenhård och kan knäckas i bitar men inte alltid, jag tror det beror på hur häftigt den kokat.

Lite sjuk

Jag tycker inte om att vara ensam hemma utan något särskilt att göra, för då börjar jag Tänka, och jag tänker på Svåra Saker, som hur Jobbigt allt är. Idag är jag sjuk på riktigt, d.v.s. jag har stegring (vilket i mitt fall motsvarar feber hos andra människor) men jag är inte annars heller helt frisk. Det är inget allvarligt fel jag har, inget dödligt eller smärtsamt eller så, bara Jobbigt.